Foto: Isabelle Wassberger
Hur börjar man en presentation om sig själv? Mitt namn är i alla fall Isabelle, jag är snart 30 år och bor i norra Stockholm tillsammans med min sambo Mikael och våra två katter.
Jag är uppvuxen i Linköping med min familj mamma Helena, pappa Jan och lillebror Robin. Redan som liten hade jag ett enormt intresse för djur, där det fanns djur fanns även jag. Har ägnat tusentals timmar i mitt liv åt hästar och när jag förra året kunde köpa mig en helt egen häst var det en barndomsdröm som gick i uppfyllelse.
Nu var det ju mitt fiskeliv det skulle handla om. Jag har haft turen att få växa upp i en familj där friluftsliv var viktigt. Min mamma är uppvuxen på ett lantbruk där hela familjen fiskade för att ibland äta fisk till middag. Mamma säger än idag att inkokt gädda är det värsta hon vet då hon i princip är uppvuxen på det. Även min pappa fiskade när han var liten tillsammans med sina föräldrar. När jag och min bror var små brukade familjen åka ut med vår båt på Järnlunden, badade vi inte så fiskade vi.
Isabelle Wassberger som liten fiskare.
Har ett starkt minne från när vi var ute och fiskade hela familjen och Robin hade fått en abborre på mete och när vi skulle åka hem hade jag inte fått en fisk. Jag var så arg och så envis och vägrade åka hem förrän jag fått någon fisk. Mamma och Robin åkte hem och jag och pappa var kvar och jag fick meta på bryggan medan pappa packade ur allt ifrån båten. Jag satt och såg på flötet som guppade i vågorna bland näckrosorna och helt plötsligt förvann det under ytan och jag lyfte spöet för att få upp fisken som nappat. Upp kommer ingen abborre eller mört som vi vanligtvis fick utan upp kom en stor ful sutare. Kan nästan med säkerhet säga att jag grinade lite, kanske av lättnad för att jag äntligen fick en fisk men också för att jag fick en sådan ful fisk. Men, jag hade också fått en mycket större fisk än min lillebror och det var väldigt viktigt för mig och jag var väldigt stolt! Pappa hjälpte mig kroka av fisken och vi tog med den hem till min morfar som alltid tog emot all fisk vi fick upp. Morfar berättade för mig att det här inte alls var en ful och äcklig fisk utan något jag skulle vara väldigt stolt över, han berättade att det var många som fick fiska flera år innan de fick en sutare.
Två andra viktiga personer i mitt liv är farmor och farfar, de tog alltid med mig och min bror ut på pimpeltävlingar. Jag vet inte hur gammal jag var första gången jag var med på en tävling men jag har fått det återberättat för mig. Jag har alltid varit väldigt envis och ”kan själv” har jag sagt sedan jag började prata. Jag vägrade låta någon hjälpa mig borra hålen att jag inte ens nådde upp till handtagen på borren stoppade mig inte, jag ställde mig helt enkelt bara på min plastkont och försökte hålla balansen medan jag borrade ett hål. Jag har verkligen mina föräldrar och mina farföräldrar att tacka för mitt fiskeintresse, alla tips och idéer och att låta mig testa själv har gjort mig till den fiskare jag är idag.
Fiskade till och från under hela min uppväxt men när jag flyttade till Stockholm tog mitt tävlingsfiske fart igen. Jag och min sambo hade köpt båt och hittade till Stäkets Sportfiskeklubb. Jag läste på deras hemsida att de pimpelfiskade en hel del så jag slängde iväg ett mejl till Calle Andersson och undrade vad jag skulle göra för att få börja tävla med dem. Fick så mycket bra tips och när isen kom åkte jag på min första tävling i Enskede. Det gick inte så bra men det var min första tävling på många år och efter tävlingen var de många som kom fram och ville hjälpa mig att lyckas bättre på nästa tävling. Under den första säsongen utvecklades jag enormt och det är helt och hållet tack vare all hjälp jag fick av snälla trevliga pimpelfiskare.
Foto: Isabelle Wassberger
Förra året tävlade jag mitt först SM i pimpel och placerade mig precis i mitten. Jag har även hunnit med att debutera i mete och kvalade mig in till SM även där. Det är stort att få vara med på SM och slåss med landets bästa fiskare och jag försöker lära mig av att titta på proffsen.
Det jag gillar med fiske är gemenskapen, jag har träffat så mycket underbara människor som är villiga att dela med sig utav tips och flera års erfarenheter för att de vill se mig utvecklas. Utan mina nya vänner hade jag aldrig kommit dit där jag är idag. Jag har ställt mycket frågor och fått väldigt mycket bra svar. När man sitter i en bil upp till Jämtland med tre fiskare som tillsammans har ca 150 års erfarenhet av fiske så tar i alla fall jag tillfälle till akt och frågar efter tips och lyssnar på deras erfarenheter. Jag har exempelvis lärt mig hur man enklast och snabbast får upp en stor abborre som fastnat i hålet när isen är över 1 meter tjock och du inte når fisken med handen.
2020 ser jag fram emot SM i pimpelfiske i slutet på februari, komma ut på fler gäddtävlingar under våren och hösten samt att lära mig mer om gösfiske.
Det ska bli jättekul att skriva här på sportfiskarna och jag hoppas du vill följa min resa inom sportfiske! Och sitter du hemma och funderar på att börja tävlingsfiska eller bara börja fiska men inte vet hur du ska börja tveka inte att höra av dig så kanske jag kan hjälpa dig in i den här fantastiska världen. / Isabelle Wassberger