Foto: Bengt Olsson / Det blev nej till dubblerad matfiskodling av regnbåge i Siljan. OBS: fiskarna på bilden är sättfisk.
Den 12 december beslutade Miljöprövningsdelegationen (Mpd) att ge avslag för en utökad och fortsatt regnbågsodling i Siljan. Bolaget Slottslax har bedrivit fiskodling i Siljan sedan 2007 och har ett tidsbegränsat tillstånd till 2021. Produktionen idag består av 1100 ton regnbåge för konsumtion och enligt ansökan vill man dubblera produktionen till 2333 ton.
Mpd säger nej till fiskodlingen av flera skäl. Mark- och miljööverdomstolen har i tidigare domslut ifrågasatt fiskodling i öppna kassar som bästa tillgängliga teknik, och det gör även Mpd i Siljanfallet. Mpd anser att en landbaserad, så kallad RAS-odling inte nödvändigtvis behöver lokaliseras till den plats där verksamheten är lokaliserad idag. Fördelen med landbaserad RAS-odling är att verksamheten sker i slutna system där vattnet recirkuleras och de gödande utsläppen minimeras. Dessutom eliminerar man risken för spridning av parasiter och sjukdomar från rymlingar, vilket kan slå ut vilda fiskbestånd. Återkommande sker att odlad fisk rymmer från kassodlingar med risk för smittspridning och konkurrens om föda med vild fisk. Senast i januari 2015 rymde cirka 70 000 regnbågar i Siljan efter att en kassodling hade gått sönder. År 2007 hände samma sak i Siljan, denna gång kom 230 ton regnbåge ut ur odlingen.
En annan fördel med landbaserad odling är att fisken är fri från mediciner och tungmetaller och näringsvärdet är lätt att kontrollera.
Mpd lyfter också fram att en fiskodling i Siljan utgör ett beaktansvärt hot mot den redan starkt hotade och riksintressanta siljansöringen. Den stora satsning som görs för att stärka beståndet genom restaureringsåtgärder för mångmiljonbelopp med bland annat fria vandringsvägar för siljansöringen i Österdalälven, kan äventyras av fiskodlingen.
Förutom Siljansmålet har Sportfiskarna varit engagerade i flera fiskodlingsmål, till exempel i Storsjön och vid Höga kusten där avslag gavs för båda fiskodlingarna. I jämtländska Kall planeras för den första storskaliga landbaserade fiskodlingen i Sverige. Bolaget ska producera maximalt 4000 ton röding i tankar på land. I andra länder som Danmark och Kanada finns redan flera exempel på att landbaserad fiskodling kan vara lönsamt.
Beslutet om Siljan är ytterligare ett steg på vägen framåt mot en mer hållbar fiskodling i Sverige, även om det kan komma att överklagas.
Läs beslutet här.