Foto: Bengt Olsson / Vi bör av flera skäl äta mindre kött och mer växtbaserat protein, som tex bönor, linser och kikärter.
Den stora minskningen av försurande industriutsläpp i Europa är en framgångssaga som innebär att många av våra vattendrag nu långsamt kan återhämta sig från försurningen. Men fortfarande kvarstår stora utsläpp som bidrar till försurning, klimatförändring, dålig folkhälsa och övergödning. Om detta berättade Christer Ågren från Airclim (The Air Pollution & Climate Secretariat) på den Svensk/norska försurnings och kalkningskonferensen i Göteborg.
Sedan 1980-talet har framförallt de starkt försurande svavelutsläppen från industrin minskat med omkring 94% medan utsläppen av kväveoxider har minskat med omkring 57%. Denna välkända framgång för internationell miljölobbyverksamhet möjliggör nu en långsam återhämtning för många av våra vatten där ekosystemet skadats av försurningen. Men samtidigt som industriutsläppen minskat kvarstår utsläpp från internationell sjöfart, jordbruk och andra mer diffusa källor.
Sjöfarten ett svårarbetat internationellt problem
Utsläpp på land har varit relativt enkelt att reglera om man jämför med sjöfarten där tvingande internationella överenskommelser måste till för att minska utsläppen. Medan de landbaserade utsläppen av svavel kraftigt minskade så ökade istället utsläppen från sjöfarten. Efter många år av tröga förhandlingar inom FN:s internationella sjöfartsorganisation, IMO, kom man 2008 äntligen överens om en svavelgräns för fartygsbränsle på 0,5% som nu kommer att gälla globalt från första januari 2020. Den genomsnittliga svavelhalten i fartygsbränsle ligger idag på 2,7%. I Östersjön och Nordsjön, som är klassade som särskilda utsläppskontrollområden, har krav på 0,1% svavel i fartygsbränsle funnits sedan 2015. Renare fartygsbränsle kommer att ytterligare minska försurningspåverkan och även påtagligt bidra till bättre folkhälsa .
Men kraven på minskade utsläpp av kväveoxider från sjöfarten är tyvärr mycket lägre och om inget ytterligare görs kommer sjöfarten runt Europa år 2030 stå för ungefär lika stora kväveoxidutsläpp som EU:s sammanlagda landbaserade utsläpp. Detta trots att det är praktiskt och tekniskt fullt möjligt att ytterligare minska dessa utsläpp.
Jordbruket - en helig ko som måste förändras
Jordbrukets står för i stort sett hela utsläppet av ammoniak i EU. Ammoniak bidrar till försurning och övergödning och bildar även hälsoskadliga partiklar. Utsläppen av ammoniak kommer idag framförallt från hantering och spridning av stallgödsel samt vid hantering av mineralgödsel inom jordbruket. Sedan 1990 har det skett en väldigt liten minskning av ammoniakutsläppen i EU och i Sverige. En kraftfull jordbrukslobby har varit framgångsrik i att hålla emot mer tvingande regleringar. Värst i Europa är området runt Beneluxländerna där en intensiv djurhållning orsakar kraftiga utsläpp från djurens gödsel med försurningspåverkan och kraftig övergödning som följd. Det finns motsättningar mellan att behålla djurproduktionen på dagens nivå och samtidigt ställa om så att mindre ammoniak släpps ut. Vissa tekniska lösningar för att minska ammoniakavgången innebär exempelvis att djuren måste stå i djurstall vilket då i stället innebär djuretiska problem. En bättre lösning är en omställning till mindre intensiv djurhållning och mer produktion av växtbaserat protein i form av baljväxter. Mindre köttproduktion och köttkonsumtion är även nödvändigt för att begränsa den globala uppvärmningen.
Luftkvalitet och folkhälsa
Sedan 1990-talet har mycket av fokuset i arbetet med att minska luftföroreningar flyttats från effekter i naturmiljön till skador på människors hälsa. Den negativa påverkan från luftföroreningar på folkhälsan i EU är väl belagd statistiskt. Exempelvis beräknas att luftföroreningar under 2016 orsakade cirka 400 000 förtida dödsfall i EU. I Sverige uppskattas luftföroreningarna ge upphov till mer än 7000 förtida dödsfall årligen. Föroreningarna som skadar människor består bland annat av höga halter av mikroskopiskt små partiklar i luften. Dessa bildas vid förbränning och genom att gaser från förbränningen kondenserar. Vedeldning är tyvärr en av de största källorna till utsläpp av små partiklar. I Sverige orsakar vedeldning vid egen uppvärmning av bostäder och lokaler totalt 33% av de totala utsläppen. Även trafiken bidrar, dels genom avgaser från dieseldrivna fordon, dels genom att partiklar bildas vid vägslitage, slitage av däck och bromsar. De beräknade kostnaderna för den negativa inverkan på folkhälsa från luftföroreningar är mycket höga, exempelvis beräknas den samlade kostnaden för dålig folkhälsa i EU orsakade av luftföroreningar under 2005 ligga på 374–1088 miljarder Euro. En stor andel av EU:s stadsbor exponeras dagligen för skadligt höga halter av luftföroreningar, högre än de gränsvärden som FN:s Världshälsoorganisation WHO rekommenderar. Beräkningar visar på stora vinster för samhället med bättre luftkvalitet. En av målsättningarna för framtiden bör vara luftkvalitetsnormer i EU i linje med WHO:s rekommendationer.
Mer info: www.airclim.org