Foto: Mörrums Kronolaxfiske / Vårfisket i Mörrum gav ett flertal riktigt fina blanklaxar i år.
Sportfiskarnas laxexpert Glenn Douglas presenterar nu sin årliga sammanställning av årets uppgång av vildlax i våra östersjölaxälvar. Sammanställningen är baserad på resultaten från fiskräknare i vildlaxälvarna från Torneälv i norr till Mörrumsån i söder, sammanställningen omfattar alltså inte kompensationsutsatta/odlade bestånd. Flera av resultaten från vildlaxälvarna är än så länge preliminära och kommer troligen att finjusteras. Men sammanställningen ger en unik överblick av det aktuella läget för vildlaxen.
Torne älv: ett mellanår med 65 000 laxar
Sveriges och hela Östersjöns överlägset största laxälv hade i år en uppgång på omkring 65 520 fiskar. Detta antal registrerades av Kattilakoskis ekoräknaren som är lokaliserad 100 kilometer från älvmynningen. Trots att 65 000 laxar är en imponerande siffra är detta ändå något av en besvikelse eftersom 2019 förutspåddes bli ett bra laxår. På grund av älvens storlek med enorma områden med laxbiotoper och fiskeplatser bör 65 000 uppvandrande lax vara en miniminivå både för beståndens och sportfiskets skull. Årets uppgång är en mager siffra jämfört med 2016 när Torneälven nuddade den magiska 100 000-gränsen. Tidigt under säsongen blev det mycket mediauppmärksamhet när ett antal svampangripna och sjuka laxar påträffades vid älven men under hösten rapporterades endast ett fåtal sjuka fiskar. Märkningsförsök på lax utförda av finska forskare visar att laxen inte är i bra kondition och efter den ansträngning som märkningen innebar vände merparten av den märkta laxen åter till havs. Preliminärt elfiskeresultat från älven visar ändå på hyfsat resultat och om ingenting oförutsett händer bör älvens laxbestånd fortsatt vara starkt.
Kalix älv: näst högsta uppgången
I år registrerades 10 009 laxar vid Jockfall fiskräknare, den näst högsta noteringen efter 2013 (15 039). Vid biflödet Linafallets fiskräknare 130 km från mynningen registrerades 1 220 fisk vilket är ett nytt rekord för Linaälven och man kan anta att tillflödet Ängesån hade en liknande positiv utveckling. Trots positiva siffror upplevs Sveriges näst störst laxälv oftast som underpresterande på grund av att endast några få tusen laxar räknas varje år vid Jockfalls fiskräknare trots att älven är outbyggd med enormt mycket lek- och uppväxtområden. Vad som försvårar bedömningen av älvens laxbeståndstatus är att fiskräknaren ligger 100 km från älvmynningen vid Jockfall, som är ett partiellt hinder där laxar kan ta sig förbi utan att registreras. Sammanflödet vid de två stora biflödena Linaälv och Ängesån ligger nedströms räknaren och de laxar som går upp här ingår således inte i Jockfalls siffror. För att få klarhet i hur många laxar som finns i älven har en ekoräknare installerats endast 15 km från älvmynningen men tyvärr är det en långsam process att få en slutsiffra från fiskeutredningsgruppen. En viktig insats i framtiden kommer att vara snabbare hantering av data från den nya räknaren för att skapa mer adaptiv förvaltning och också för besöksnäringens skull. Elfiskeresultatet för Kalix älv 2019 är stabila och visar på bra föryngring av laxbeståndet.
Råne älv: fortsatt bra trend
Under 2019 räknades 2 132 laxar vid ekoräknare vid Aspliden 55 km från mynningen. Det är den näst högsta noteringen och trenden för älvens laxbestånd ser ut att fortsätta vara positivt. Slutsiffran var dock betydligt lägre än de 4 279 laxar som noterades 2018. Att ekoräknaren flyttades längre uppströms har förbättrat tolkning av insamlade data men det innebär även att en del biflöden och biotoper nu finns nedströms räknaren vilket bidrar till en mindre totalsiffra för 2019. Återigen fick sportfiskare inom Råneälvens norra kortfiskeområden tillstånd att påbörja laxfisket tidigt för renodlat catch and release-fiske fram till 18 juni, detta tack var effektiv förvaltning med laxplomber. Fisket under 2019 var bra med lagom mycket vatten och svala vattentemperaturer och Råneälven fortsätter vara populär bland unga flugfiskare. 84 % av all fångad lax återutsattes under 2019. El-fisket visar att det finns mycket outnyttjade lekbiotoper kvar i älven och biotopinventeringar visar att om Råneälv ska uppnå sin potential bör insatser genomföras för att minska inflödet av sediment från gamla skogsdiken som spolierar lekplatser. Återställningsprojekt Reborn fortsätter med återställning av älven även under 2020.
Pite älv: glädjande ökning men Sikfors kraftverk bromsar utvecklingen
I år har 2 089 laxar (1 431 under 2018) och 1 624 havsöringar (1 324 under 2018) passerat fisktrappan vid Sikfors kraftverk. Trenden fortsätter att peka uppåt för Pite älv med en liten ökning av antalet fiskar som passerar Sikfors kraftstation. Älven har det klart starkaste beståndet av havsöring i de två nordligaste länen. Framgången beror på inlösen av mynningsfiske och striktare nätfiskeregler vid kusten. Pite älv har därmed hämtat sig från att ha haft nästan utrotade lax- och öringbestånd, exemplet visar att med rätt fiskevårdsåtgärder och förvaltning kan våra vattendrag återhämta sig och leverera bra resultat. Det stora problemet med vattenföring vid Sikfors kraftstation kvarstår dock. Sikfors ligger 20 km från mynningen och merparten av laxen och havsöringen i älven måste därför ta sig förbi dammen. För att fisken snabbare ska kunna hitta till trappan måste Skellefteå Kraft förbättra både lockvattnet i trappan och vidta åtgärder för att förbättra uppvandringen förbi sammanflödesområdet där kraftverkets utloppstunnel mynnar ut i älven. Kraftverket är idag en mycket tydlig bromskloss för framförallt laxens möjligheter att vandra förbi och utnyttja lekområdena uppströms. Hur lax som lekt klarar att passera kraftverket under vandringen nedströms är även dåligt undersökt.
Åby älv: Hednäs kraftstation bromskloss
Under 2019 har 93 laxar (113 under 2018) och 36 öringar (23 under 2018) registrerats vid Hednäs kraftstations fisketrappa. Trappan är tydligt undermålig eftersom antal laxar som lyckats ta sig förbi trappan inte förändrats sedan 2001 och utan fungerande smoltavledare är Hednäs kraftstation ingenting annat än en total katastrof för Åbyälvens fiskpopulationer. Elfiskeresultaten nedströms kraftverket är goda och visar att dessa tre mil av Åbyälven står för merparten av laxrproduktionen. Tyvärr är de övriga 170 kilometerna uppströms Hednäs så gott som tomma på lax och havsvandrande öring. Samtidigt som man planerar över omkring 1 300 vindkraftverk inom fyra mils radie runt Åby älv vill man inte riva ett kraftverk som producera lika mycket elkraft som två vindsnurror. Om Skellefteåkraft verkligen vill ta sitt ansvar i linje med vad deras reklamkampanjer utmålar bör man satsa på en utrivning av Hednäs kraftstation. Men trots en mycket kraftig opinion har bolaget hittills varit inställt på att behålla kraftverket och har i stället lanserat planer på att bygga ett omlöp. För laxbeståndet är ett omlöp ett långt sämre alternativ än en utrivning av kraftverket. Enligt den nationella planen för omprövning av vattenkraften ska Åbyälven prövas år 2023. Det intressanta med detta är att det då kommer att ställas högre krav på möjligheterna för fisk att passera kraftverket. Sportfiskarna kommer att fortsätta bevaka denna fråga noga.
Byske älv
Räknaren vid Fällfors 28 km uppströms mynningen visar en preliminär siffra på 5 452 laxar och öringar, vilket är en klar minskning jämfört med rekordåret 2016 då 7 280 laxar steg. Trots årets minskning har det generellt gått framåt för Byske sedan 2012 vilket visar att satsningar på frivillig inlösen vid kust och mynning ger bra gensvar och ökande laxuppgångar. På grund av de problem som har uppstått inom förvaltning är fångststatistiken från Byskeälvens FVO tyvärr inte längre heltäckande.
Kåge älv
Än så länge saknas en fiskräknare i Kågeälven och eftersom älven är relativt liten kan vattenstånd och temperatur under sommaren snabbt påverka både uppvandring och spöfångster. Därför är det svårt att dra slutsatser om älvens beståndssituation endast med hjälp av årets fångststatistik. Elfiske är för närvarande den enda möjligheten att kontrollera beståndets status och det visar på fortsatt bra tätheter för både lax och öring. Fiskesäsongen på öring har varit bra i Kågeälven med 230 öringar på över 50 cm rapporterade. Endast fem laxar har fångats och den största fisken var 113 cm. Med den nuvarande höga nivån på förvaltningen samtidigt som inlösen av kust och mynningsfiske fortsätter bör älvens laxbestånd fortsätta att öka. Inga sjuka fiskar rapporterades under året.
Rickleån
Endast 55 laxar och 134 öringar har passerat fiskräknaren i Robertsfors ca 12 km från mynningen där Skellefteå kraft har 3 kraftverk. Det blygsamma antalet 55 laxar är ändå ett nytt rekord men det finns mycket biotop uppströms kraftverken. Ingen sjuk fisk har rapporterats under 2019.
Vindelälven: laxsjukdom oroar men fler laxhonor steg i år
Preliminära uppgifter till och med 11 september visar att 13 412 fiskar passerat fiskräknaren i Norrfors. Fördelning lax/öring kommer senare när alla passerande individer videogranskats. Laxfiskesäsongen i Vindelälven var skaplig men kunde sannolikt ha varit ännu bättre med något lägre vattentemperatur. Gällande sjuka laxar så startade inledningen av vandringssäsongen i paritet med de senaste dåliga åren och försvagade och sedermera döda fiskar var ett faktum. Lyckligtvis klingade detta av efter ett par veckor och fisken verkar senare må förhållandevis bra. Antalet hemvandrande honor var högt under 2019 vilket är enormt viktigt då andelen laxhonor de senaste åren legat på otillräckligt låga 6–7%. Speciellt viktigt är således hälsotillståndet för årets laxar. Vid en god överlevnad når Vindelälven ett trendbrott i jämförelse med åren 2015–2018 vad gäller rekrytering för framtiden. Årets elfisken efter lax i Vindelälvens avrinningsområde är sammanställt och resultatet hamnade på ca fyra årsungar/100m2, en ökning från fjolårets bottennotering. Som högst har Vindelälven legat på 40 årsungar/100m2.
Lögde älv
Under sommaren 2019 har 1 367 laxar och öringar registrerats vid räknaren vid Fällforsen. En fiskväg konstruerades vid Fällforsen först 1992 men endast ett fåtal fiskar registrerades varje år fram till 2012. Tack vare förbättringar i förvaltningen av östersjölaxen registreras nu flera hundra laxar och öringar varje år och med miljöåterställning av älven under ReBorn projektet finns nu stora förhoppningar för laxbeståndet i Lögdeälven.
Ljungan
Fiske av lax är förbjudet i Ljungan från och med i år enligt HaV:s nya regler för älven eftersom laxbeståndet har varit starkt utsatt för sjukdom de senaste åren. Utsättning av lax upphörde år 2003. Årets inrapporterade fångster av havsöring uppgår till ca 900 med ett snittvikt på ca 1,8 kg. Av dessa var ca hälften vild fisk (ej fenklippt). Utsättningarna av havsöring är enligt vattendomen 30 200 smolt per år. Elfisket har denna höst gett en del ett årsyngel av både lax och havsöring. Sjukdomar på lax har iakttagits även denna höst. Enligt flera bedömningar så är dock dessa sjukdomsfall inte lika omfattande som de senaste åren.
Testeboån
År 2019 kommer vi minnas som året då det var körförbud i Strömsbro kraftverk vilket gav en rekorduppvandring av både lax och öring i Testeboån. Arbetet med att återetablera lax i Testeboån har pågått sedan mitten av 1980-talet, då laxen var helt utslagen i ån.
I år passerade 159 laxar och 227 öringar genom fiskräknaren i Testeboån. Därtill kunde fisk passera under nästan hela juni genom två dammluckor som på grund av högt flöde stod öppna vid sidan av fiskräknaren. Lågt räknat vandrade sammanlagt fyrahundra laxar och öringar upp i Testeboån 2019. För att hitta en lika stor uppvandring får vi få söka oss tillbaka i tiden innan dammarna stoppade fiskens vandring i ån. Erfarenheterna från Testeboån visar hur svårt det är att lösa uppvandringen med en fiskväg där det bara rinner en liten del av vattnet. Elfiskeresultaten visar på låga tätheter av årsungar av laxungar, endast 2,7 laxungar/100 m2. Detta var väntat då endast 21 laxar klarade att passera vid fiskräknaren 2018. Nu ser vi med spänning fram emot att få se resultatet av elfisket 2020. Kommer rekorduppvandringen även ge rekordtätheter av laxungar?
Mörrumsån: bra fiskeår
I Mörrumsån har 490 laxar, 300 öringar och 71 hybrider fångats under 2019 med en återutsättningsgrad av 81% för lax och 87% för havsöring. På grund av driftstörningar är årets data från fiskräknare ej fullständigt men med nya kameror och räknare som ska installeras 2020 bör man få en bättre bild av den totala uppgången av fisk under de kommande åren. Elfiskeresultaten visar på bra tätheter av fisk från leken 2018 och resultatet från området där miljöåterställningar har utförts är mycket positiva. Miljöåterställningar och kunskapsspridning fortsätter med utökad takt under 2020 i och med att Mörrumsån ingår i det stora restaureringsprojektet Life Connects. En efterlängtad åtgärd är att Mariebergs kraftstation ska rivas under första halvan av 2020. Årets fångstresultat ska ses som positiva och ger en god förhoppning om ett riktigt bra fiske nästa år!
De mindre älvarna
Eftersom de flesta av de mindre laxälvar som Öreälven, Sävarån och Emån saknar pålitliga fiskräknare väljer vi därför att inte försöka oss på beräkningar av beståndssituation baserad endast på fångstrapportering och elfiskeresultat.
Sammanfattning av 2019
Laxåret 2019 visar återigen hur östersjölaxen består av flera olika älvbestånd som alla har olika styrkor och svagheter. Själva fisket under 2019 var lika varierade som vattennivåerna i våra älvar men den gemensamma upplevelsen var tyvärr att 2019 blev något av en besvikelse. Några av våra älvar har nu haft ett antal år med svaga återkomster och sjukdomsproblematik vilket börjar bli så allvarligt att det kan påverka framtida laxuppgångar.
Olika vattendrag har olika problem men det största enskilda hindret för återhämtning och utveckling i flertalet av våra minsta älvar är den negativa påverkan från vattenkraften. Här utmärker sig tyvärr det kommunägda elbolaget Skellefteåkraft. Det är mycket tydligt att bolagets vattenkraftverk i Åbyälven, Rickleån och Piteälven utgör vandringshinder som allvarligt hindrar de lokala laxbestånden från att öka. Läs tidigare nyheter om detta här.
Utifrån de nya lagen för vattenverksamheter har Havs-och vattenmyndigheten tagit fram ett förslag på nationell plan för omprövning av vattenverksamheter. Det innebär att ca 2400 dammar med koppling till vattenkraft ska prövas i domstol under en 20-årsperiod för att uppnå moderna miljökrav, som exempelvis fiskvägar och miljöanpassade flöden. De första prövningarna beräknas starta 2022, (exempelvis Åbyälven ska prövas 2023) vilket betyder att de första åtgärderna i fält kommer vara genomförda tidigast runt 2026. Dessa fördröjda processer innebär ett allvarligt hot mot svaga laxbestånd som de i Åbyälven och Rickleån.
Även det polska tjuvfisket efter lax i Östersjön ökar återigen och det är nu svårt att få grepp om omfattningen när deras fiskare inte längre samarbetar med forskarna. Sportfiskarna kommer även i fortsättningen att vara mycket aktiva i ansträngningarna att få stopp på detta fiske.
Viktigt för det kommande året är att vi noga följer vad som händer i våra lokala vattendrag, att vi rapporterar sjuka fiskar till SVA och är beredda på att höja rösten om allt inte står rätt till. Även EU:s arbete med en ny långsiktig förvaltningsplan för östersjölax kommer att vara ett fokusområde för Sportfiskarna och vägledande om en positiv trend för Sveriges laxälvar ska fortsätta. Vi ska fortsätta kampen för vår gemensamma laxresurs.
Vi ses vid älven 2020!
Mer information: Glenn Douglas, 070-570 22 89, glenn.douglas@sportfiskarna.se