Foto: Bengt Olsson / Johan Ahlström på den svensk-norska försurningskonferensen i Göteborg i november.
I ungefär hälften av vattendragen är kalkningen idag inte utformad för att uppnå stabil måluppfyllelse och den faktiska måluppfyllelsen är cirka 50 %. Dessa beska sanningar presenterade kalkningsexperten Johan Ahlström på den svensk-norska försurningskonferensen i Göteborg.
Det är en mycket omfattande vattenprovtagning och utvärdering av kalkningens effekt som ligger bakom slutsatserna. Utvärderingen syftar till att bedöma kalkningens kvalitet med fokus på måluppfyllelse, anpassning till behov samt kalkeffekt. Den baseras både på den ordinarie kalkeffektuppföljningen och på målvattendragundersökningen med 8276 vattenprover från 1467 lokaler, samt flödesdata från SMHI och kalkningsdata från Kalkdatabasen. Vattenkemisk måluppfyllelse innebär att man lyckas upprätthålla ett bestämt pH-värde i det kalkade vattnet, tre pH-mål förekommer inom svensk kalkning: pH5,6 för öring, pH6,0 för lax och flodkräfta, samt pH6,2 för flodpärlmussla.
Stora skillnader mellan län och metoder
Det finns stora skillnader mellan länen i hur kalkningen bedrivs, exempelvis i hur stor andel man kalkar via våtmarkskalkning, sjökalkning eller via doserare. Uppströms sjökalkning är den vanligaste metoden. Av de olika metoderna har våtmarkskalkning generellt bäst måluppfyllelse. Doserarkalkning hade bättre måluppfyllelse i norra delen av landet medan sjökalkning generellt är ineffektiv från och med Värmland och norrut, vilket sannolikt kan bero på så kallade isepisoder då ytligt vatten rinner igenom de isbelagda sjöarna utan att blandas med det kalkade sjövattnet då det råder en temperaturskiktning i vattenvolymen.
Flera orsaker bakom låg måluppfyllelse inom kalkningen
Förbättrad vattenprovtagning kan vara en av orsakerna till att måluppfyllelsen sjunkit. Länsstyrelserna har förbättrat rutinerna för vattenprovtagningen för att bättre kunna pricka in alla högflöden då pH-värdet är som lägst i vattnet. Man kan alltså ha blivit bättre på att visa att kalkeffekten är sämre än vad man tidigare trott. Tidigare inrapporterad måluppfyllelse kan då ha varit missvisande och i själva verket kan biologiska skador ha uppstått på grund av dålig vattenkemi. Enligt Johan Ahlström har man sedan ungefär två år känt till att måluppfyllelsen ligger så låg som 50%.
Neddragningar av kalkdoser bidrar
I 30% av målpunkterna där pH-målet har underskridits har kalkdosen sänkts. I ungefär 70 av dessa målpunkter skulle pH-målet uppnåtts om kalkdosen inte minskat. Ytterligare ett hundratal riskerar att underskrida pH-målet till följd av neddragningar som ännu inte fått full effekt.
I ungefär hälften av vattendragen är kalkningen inte utformad för att uppnå stabil måluppfyllelse. Merparten av dessa kalkas via uppströms liggande sjöar där både kalkdosen och kalkeffekten är för låg. Vid uppströms sjökalkning uppnås måluppfyllelse främst där kalkbehov saknas och där lägsta pH-värdet noterats vid låga flöden.
Enligt Johan Ahlströms presentation finns en viss möjlighet att optimera kalkningen och förbättra måluppfyllelsen. Justering inom befintliga åtgärdsobjekt med omfördelning eller ökad kalkdos och optimering eller flytt av kalkdoserare skulle kunna ge en måluppfyllelse på cirka 60–65%.
Möjliga alternativ för att gå vidare
Johan Ahlström pekade på några möjliga vägar att gå för att komma tillrätta med den dåliga måluppfyllelsen:
Mer och förbättrad kalkning: det skulle kunna vara möjligt att höja måluppfyllelsen via nykalkning på våtmarker och nyinstallation av doserare.
Man kan fortsätta kalka på samma sätt trots bristfällig måluppfyllelse.
Man kan avsluta kalkning där måluppfyllelsen är undermålig.
Man kan förändra målnivåerna.
Man kan värdera kvarvarande försurning.
Sportfiskarnas kommenterar: att fortsätta kalka på samma sätt utan att kunna nå pH-målen är naturligtvis inte något tillfredställande alternativ med tanke på vad det kostar samhället. Sportfiskarna ser om möjligt gärna en omfördelning av mer resurser för kalkning av de vatten i landet som har högst naturvärden och störst betydelse för sportfisket, det vill säga där det är samhällsekonomiskt mest motiverat att upprätthålla en stabil vattenkemi. Som exempel är många laxbestånd i vattendrag på västkusten helt beroende av kalkning. Därtill finns en stor andel försurade sjöar i landet som inte alls kalkas. Om kalkningar avslutas är det även viktigt att man övervakar vad som händer i dessa vatten. Det behövs även mer forskning på hur den låga måluppfyllelsen påverkar biologin.