Foto: Bengt Olsson /Niklas Wengström presenterade sin rapport på den svensk- norska kalkningskonferensen i Göteborg 20 november.
Kalkeffekterna på flodpärlmussla har nu utvärderats i en rapport beställd av Havs- och vattenmyndigheten. Stora brister i de tillgängliga data som rapporten haft att utgå ifrån har dock gjort det svårt att dra några tydliga slutsatser om kalkningens effekt på flodpärlmussla.
-Det blev tyvärr väldigt litet kvar av de ursprungliga data vi hade att utgå ifrån efter att vi gått igenom och analyserat vad som var möjligt att använda, konstaterar Sportfiskarnas biolog och flodpärlmusselexpert Niklas Wengström som är huvudförfattare.
Rapporten, som är i det närmaste klar, presenterades på den svensk-norska kalkningskonferensen i Göteborg 20 november.
De problem Niklas har stött på är bland annat att de data som behövts från olika vattendrag för att kunna genomföra en analys ofta har saknats i databasen musselportalen. Vidare har två olika metoder använts för att inventera förekomst av flodpärlmussla vilket har lett till väldigt skilda analysresultat vilket försvårat möjligheterna att dra slutsatser. Flera län har även under åren allvarligt brustit i att rapportera in data till musselportalen. Men framförallt finns en närmast total avsaknad av före-data, det vill säga hur tillståndet var för musslorna innan försurningen och innan kalkningsverksamheten startade, vilket avsevärt har försvårat arbetet.
Försiktigt positiva slutsatser
Slutsatserna från rapporten är bland annat att flodpärlmusslor i kalkade vatten inte uppvisar någon minskning över tid jämfört med hur det ser ut i okalkade och i svagt kalkade vatten. Man kan även se att mängden musslor ökar signifikant i kalkade vatten. Analysen visar vidare att det mer sannolikt att flodpärlmusslor lyckas föryngra sig om det minsta uppmätta pH-värdet är högre 6,2. Men ett stort problem är att det rör sig om väldigt få vatten som ligger till grund för slutsatserna. Med ett mer komplett dataunderlag hade det sannolikt varit möjligt att få en betydligt bättre bild av kalkningens effekter på flodpärlmusselpopulationer i Sverige.
Mer forskning och bättre miljöövervakning behövs
Andra slutsatser man kan dra av rapporten och det arbete som genomförts är att det finns väldigt stora kunskapsluckor om flodpärlmusslor och hur de reagerar på kalkning. Här finns behov av mer forskning för att kunna arbeta för att skydda den hotade arten. Men för att kunna genomföra mer studier måste även miljöövervakningen förbättras för att ge ett bättre och mer komplett dataunderlag för olika analyser.
-Jag vill uppmana alla länsstyrelser att rapportera in samtliga data från alla flodpärlmusselinventeringar till musselportalen. Utan relevanta data går det inte att bedriva några studier, avslutar Niklas Wengström.
Mer info om rapporten: Niklas Wengström, 0721-82 72 97, niklas.wengstrom@sportfiskarna.se