Miljöaspekterna måste tillmätas större betydelse i kommande plan för vattenkraften. Foto: Markus Lundgren
Sportfiskarna har lämnat in synpunkter på Havs- och vattenmyndighetens, Energimyndighetens och Svenska kraftnäts förslag på nationell plan för omprövning av vattenkraften. Det är oroande att planen fokuserar så mycket på att vattenkraftens effekt och reglerförmåga ska öka samtidigt som vattenkraften ska miljöanpassas.
I oktober väntas regeringen ta beslut om den nationella planen, som kommer staka ut framtiden för våra svenska vattendrag. Enligt den nya lagen för vattenkraft som trädde i kraft 1 januari 2019, ska alla vattenkraftverksanläggningar prövas för moderna miljövillkor såsom fiskvägar och miljöanpassade flöden, under en 20-års period, såvida de inte redan har prövats enligt miljöbalken. Det rör sig om 2 000 - 3 000 vattenkraftanläggningar som ska prövas, eftersom de flesta anläggningar idag saknar moderna miljövillkor.
Huvudsyftet med nationella planen är att vattenkraften ska få moderna miljövillkor som uppfyller kraven enligt gällande EU-rätt, dvs. vattendirektivet och art- och habitatdirektivet men även EU:s ålförordning. Detta borde genomsyra hela planen men så är tyvärr inte fallet i nuvarande förslag. Tyngdpunkten ligger istället på behovet och bevarandet av effektiv tillgång till vattenkraftsel. Planen fokuserar mycket på att vattenkraftens effekt och reglerförmåga ska öka även om vattenkraften ska miljöanpassas. Ökad reglerförmåga ger bland annat ökad möjlighet för intensifierad korttidsreglering och därmed en ökad negativ påverkan på vattendragen.
Ett stort problem är också att slutdatum för när vattendirektivets miljökvalitetsnormer ska vara uppnådda är 2027, viket betyder att vattendirektivets mål inte kommer att nås i tid i många vattendrag. Förslaget tar heller inte upp något om vilka miljöåtgärder som behöver genomföras, vilka mål som behöver uppnås och hur dessa ska följas upp. Detta menar Sportfiskarna är mycket allvarligt eftersom den nationella planen ska vara en plan för miljöanpassning av vattenkraften.
Den nationella planen anger vilket år man startar prövningen för respektive vattendrag. Under de första fem åren av prövningarna har myndigheterna prioriterat vattendragen utifrån naturvärden och hur komplext ett vattensystem är, dvs. hur många andra verksamheter som finns i vattendraget, antal kraftverksägare och antalet övriga dammar. Sportfiskarna menar att prioriteringen endast borde utgå från naturvärdena och att vattendragens komplexitet är en sekundär faktor som inte bör avgöra när ett vatten prövas. Myndigheternas prioritering har medfört att många mindre, okomplicerade vattendrag ligger i början av planen, där Sportfiskarna helst hade sett vattendrag som har ett akut åtgärdsbehov med hotade arter och fiskstammar som måste räddas omgående.
Omfattningen av miljöåtgärder styrs av ett riktvärde, som innebär att produktionsförlusten i vattenkraften inte ska överstiga 1,5 TWh på nationell nivå. Skälet för ett riktvärde är främst att miljöåtgärder inte ska påverka vattenkraftens möjlighet till balansreglering av elsystemet för mycket. Riktvärdet har sedan fördelats på de olika vattendragen så att man totalt uppnår 1,5 TWh. Även om riktvärdet anges som ett mål och inte som ett definitivt tak, kommer dessa procentsatser att styra framtiden och miljöanpassningen av våra svenska vattendrag. Trots det är dessa riktvärden för varje vattendrag i princip inte förklarade eller motiverade.
Sportfiskarna ifrågasätter också varför mindre vattendrag med huvudsakligen småskalig vattenkraft ska omfattas av ett riktvärde, eftersom dessa inte bidrar till balansering och reglering av elsystemet. Risken blir då att riktvärdet stoppar viktiga miljöåtgärder i vatten där miljönyttan kan bli mycket stor, medan bidraget till elsystemet är mycket blygsamt.
Läs hela Sportfiskarnas remissvar i bilagan här nedanför.