Foto: Bengt Olsson / Fisken elritsa är en försurningskänslig art.
Det behöver göras mycket mer för att vi ska nå miljömålen konstaterade Naturvårdsverket i en pressrelease i början av året i samband med att man lämnade den fördjupade utvärderingen av miljömålen till regeringen.
Man konstaterade även att det finns starka skäl att prioritera klimat och biologisk mångfald i miljöpolitiken under de kommande åren. Med anledning av den fördjupade utvärderingen ställde Sportfiskarna några frågor om miljömålet ”Bara naturlig försurning” till Salar Valinia, handläggare på Naturvårdsverket.
Kan prioriteringar av åtgärder för klimatet och biologisk mångfald nu påverka hur man arbetar för övriga miljömål?
Vi har alltid målsättningen att fortsätta arbeta med att förbättra alla miljömål, dock ligger dessa i blickfånget, men det är bra att Sveriges miljömål lyfts upp på högre nivå. Men jag ser inte att dessa prioriteringar påverkar andra miljömål negativt. Vi arbetar tillsammans och åtgärder ska till största möjliga mål inte ha en negativ påverkan på andra miljömål.
Vilka skarpa åtgärder krävs för att på sikt nå miljömålet ”Bara naturlig försurning”?
Det finns en hel del skarpa förslag för att på sikt nå miljömålet Bara naturlig försurning. Det går att läsa om dessa i den fördjupade utvärderingen som publicerades 2019. Men om vi ska lyfta två saker så är det:
1. Att Sverige fortsatt ska vara en stark aktör i det internationella arbetet med att minska intransporten av luftföroreningar till Sverige.
2. Skogsbrukets försurande påverkan behöver ses över och säkrare bedömningar måste tas fram på vilken effekt skogsbruket har på försurning av mark och vatten. Ett exempel på skarpt förslag är att askåterföring bör anpassas till växtplatsens försurningskänslighet, det vill säga en ståndortsanpassning.
Kommer det regionala rekommendationer för uttag av biomassa och GROT vid avverkning?
Skogsstyrelsen har tagit fram ett förslag för ”Regler och rekommendationer för skogsbränsleuttag och kompensationsåtgärder” som låg ute för Remissynpunkter vintern 2018, det är Skogsstyrelsen som kommer med rekommendationer, regler och krav vid grotuttag. Vi får därför invänta Skogsstyrelsens fortsatta arbete med denna fråga.
Behövs det inte fler riktade åtgärder för att begränsa fortsatta svavelutsläpp från internationell sjöfart?
Sjöfartens bidrag och utsläpp av svavel är idag låga, detta beror framförallt på SECA direktivets inverkan på Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen. Utsläppen i Östersjön gick ner från 80 tusen ton till 5 tusen ton inom två år, Ser man på EMEPs ”blame matrix” är bidraget från sjöfart i Nordsjön och Östersjön inte särskilt stort för svavel, det är framförallt de fasta utsläppen som påverkar Sverige från till exempel Tyskland och Polen. Vi gjorde en detaljerad analys av sjöfartens påverkan på överskridande av kritisk belastning för att bedöma effekterna av olika direktiv fram till 2040, där visas vidare en ganska minimal effekt från sjöfarten på överskridande av kritisk belastning.
Däremot har vi fokuserat på att till exempel se över hur man skulle kunna styra hamnavgifter för att minska sjöfartens miljöpåverkan med fokus på kväve som inte har minskat i samma omfattning som svavel och inte beräknas göra det heller. Mer information om detta finns i IVL rapport C370.