Foto: Per-Erik Jacobsen / De norska forskarna utför vattenprovtagning för DNA-analys.
DNA-analys av ett enkelt vattenprov kan visa om den fruktade laxparasiten Gyrodactylus salaris finns i ett vattendrag.
Västsverige fick i oktober besök av två forskare från Norska Veterinärinstituttet. Det är Ph.D Haakon Hansen och forskarstudent Johannes Rusch som samlar in så kallat miljö-DNA för att leta efter laxparasiten Gyrodactylus salaris och andra arter av parasitgruppen i några västsvenska laxälvar.
-Insamlingstekniken är ganska enkel. Man pumpar cirka 5 liter älvvatten genom ett filter där organiska partiklar samlas och som senare analyseras med avancerad DNA teknik i labbet. Man kan påvisa inte bara olika arter av gyro utan även olika varianter så kallade haplotyper utan att samla in och avliva laxen som värddjur, berättar Sportfiskarnas biolog Per-Erik Jacobson som deltagit i provtagningen.
Haakon Hansen är referensexpert inom Världsdjurhälsoorganisationen OiE och har tidigare artbestämt de gyro som Sportfiskarna har samlat in i laxvattendragen på uppdrag av SLU. Preliminära analysresultat av vattenproverna från försöket visar att man hittat lax-DNA i alla prov och även DNA från parasiten i några.
Metoden som norrmännen nu demonstrerar är ett komplement till provtagning som exempelvis provfisken eller annan övervakning i vatten. I Norge har parasiten drabbat vissa laxälvar hårt och därmed har även laxfisketurismen drabbats ekonomiskt. Man har därför med varierad framgång bekämpat parasiten med tre olika metoder; rotenon som avdödar parasiten men även värdfisken och övrig fiskfauna, aluminium och nu på senare tid testas även klor. Av totalt cirka 50 smittade norska älvar återstår idag sju infekterade.
De laxförande svenska vattendragen på Västkusten har dock andra förutsättningar för att kunna bekämpa Gyrodactylus salaris, dels är våra vattendrag långt mer artrika med även potentiel förekomst av rödlistade och skyddsvärda arter som staksill, majfisk och havsnejonöga, dels är användning av rotenon förbjudet i Sverige.