Foto: Karin Werin / I sommarens skogsbränder brann ca 25 000 hektar skog.
Stora skogsbränder kan ha förvånansvärt liten inverkan på vattenmiljön. Det visar olika studier av branden i Västmanland 2014.
Sommarens extremtorka och omfattande skogsbränder har fått stora konsekvenser för skogsägare och boende i de områden som brandhärjades. Det kommer att ta många årtionden innan skogen åter växt upp och landskapet återfått sin tidigare karaktär. Under den stora branden i Västmanland 2014 brann 14 000 hektar skog vilket tyvärr överträffades av sommarens bränder då omkring 25 000 hektar skog brann i främst Gävleborgs- Jämtlands- och Dalarnas län. Men glädjande nog visar olika studier av branden i Västmanland att brändernas påverkan på vattenmiljön kan vara både relativt liten och kortvarig.
Vattenkemi undersökt
Forskare på SLU, Institutionen för vatten och miljö, har genomfört en studie av brandens effekter på vattenkvalitet och vattenlevande organismer i och runt brandområdet i Västmanland. Undersökningen har genomförts via omfattande vattenprovtagning i vattendrag och sjöar samt via olika mätningar av hydrologi, vattenflöden och vattenkemi.
Några tydliga slutsatser från studien, som ännu inte är slutredovisad, är att direkt efter branden får man korta pulser av ökade halter av olika ämnen som branden producerat. Det rör sig exempelvis om sulfat, kalcium, ammonium och nitrat. En intressant slutsats av studien är att effekten av ökad mängd surt sulfat och basiskt kalcium till största delen tog ut varandra i brandområdet i Västmanland. Men i några fall kunde en betydande surstöt konstateras direkt efter branden. I ett av vattendragen i studien noterades dock att alkaliniteten var högre något år efter branden än innan. Askan som bildats kan alltså långsiktigt ha höjt buffertkapaciteten. Halten naturligt organiskt material sjönk även direkt efter branden. Hur stora de vattenkemiska effekterna blev är relaterat till hur hårt det brann i de olika områdena. Studien visade även att de vattenkemiska förändringarna klingade av efter några månader till något år.
Små vattendrag påverkas mest och arter har påverkats
Små vattendrag utan sjöar i avrinningsområdet påverkas mest av brandeffekterna då sjöarnas vattenvolymer har en buffrande effekt och späder ut pulserna av ökande halter av olika ämnen. Ett exempel på hur mindre vattendrag som saknar sjöar påverkas är Myckelmossbäcken som i studien uppvisar lägst pH och alkalinitet av de vattendrag som ingick i provtagningen och även uppvisade de högsta halterna av kadmium och kobolt hösten 2014.
Enligt studien påverkades bottenfaunasamhällen i vattendragen negativt efter branden. Mest där det brann hårdast och där det var naturligt surt. Även växtplankton i en av sjöarna visade på näringspåverkan. Men påverkan hade bara liten betydelse för ekosystemens funktion. Mätningarna i studien är dock för korta för att avgöra om organismsamhällena hunnit återhämta sig eller om förändringen är bestående.
Läs mer här: Köhler, S., Wallman, K., McKie, B. (2017) Skogsbranden i Västmanland 2014-Utvärdering av effekter på vattenkvalitet och vattenlevande organismer i och runt brandområdet.
Hydrologisk påverkan främst lokal
Forskare på SMHI har undersökt vattentillgången i och nedströms brandområdet i Västmanland. Undersökningen visar att skogsbranden framför allt påverkar de säsongsvisa flödena av vatten, men förändringarna är lokala och andra förändringar har större påverkan. Några slutsatser är att efter branden blev säsongsfördelning av vattenflödena annorlunda. På hösten ökade flödena då vegetationen inte tog upp lika mycket vatten. På våren skedde snösmältningen snabbare, då det inte fanns så mycket vegetation som skuggade och skyddade snön. Forskarna kunde också konstatera att effekterna är tydligast nära brandområdet i avrinningsområden där mer än hälften har brunnit. Nedströms späds effekterna snabbt ut och exempelvis vattenreglering och klimatvariation påverkar mycket mer än skogsbrand.
Läs mer här: Skogsbranden i Västmanland gav främst lokal påverkan på vattentillgång
Foto: Gunilla Alm / Vegetationen är på väg tillbaka vid Märrsjön där all skog runt sjön brann upp 2014.
Nätprovfisken i Märrsjön
Märrsjön är Västmanlands läns regionala referenssjö där man följer utvecklingen hos en skogssjö, som inte påverkas av någon särskild verksamhet förutom normalt skogsbruk. Sommaren 2014 brann dock större delen av Märrsjöns avrinningsområde och hela sjöns strandområde. Då nätprovfisken genomförts i sjön tidigare fortsatte länsstyrelsen nätprovfiskena årligen efter 2015 för att följa utveckling av sjöns fiskbestånd efter branden. Märrsjön hade provfiskats senast 2012 med samma nätansträngningar som 2015. En jämförelse mellan resultaten 2015 och 2012 visade att den totala biomassan 2015 då ökat med 52 % på 3 år. Den samlade statusklassningen av profiskeresultaten blev god alla åren 2015–2017 men resultaten varierar och längdfördelningen av fisk visar att mört och abborre har reproduktionsproblem. Inga fiskarter har försvunnit från sjön. Statusklassningen har dock sjunkit från hög till måttlig från tidigare provfisken åren 2007, 2012. Årets nätprovfisken är ännu inte sammanställt.
Läs mer här:
Provfiskeresultat 2015
Provfiskeresultat 2016
Provfiskeresultat 2017
Förlust av träd i strandzoner negativt för fisk och stormusslor
En faktor som torde kunna påverka fisk i mindre vattendrag negativt och som inte ingått i någon av ovanstående studier, är hur förlusten av levande träd i strandzonen påverkar fisk och så kallade stormusslor (exempelvis flodpärlmussla). Träd står för flera viktiga funktioner för fisk i vattendrag: beskuggning som sänker vattentemperaturen sommartid och som även ger fisken skydd, samt tillförsel av död ved och löv till vattendragens ekosystem. Trädens rötter skyddar även mot erosion av strandzonen. Ur Sportfiskarnas synvinkel vore det väldigt intressant att få undersökt hur mycket och hur länge en brand på detta sätt påverkar ett vattendrag med fisk. Finns det exempelvis vattendrag som elfiskats som ligger i något av årets brandområden vore det värdefullt om elfisket upprätthålls så att resultaten kunde jämföras.