Foto: Glenn Douglas / Landets samlade expertis var på plats för att diskutera laxsjukdomarna.
17 september hölls en konferens i Stockholm med den samlade expertisen inom fisksjukdomar och laxförvaltning. Fokus var de senaste årens sjukdomar bland Sveriges olika laxbestånd. Trots olika studier och forskningsprojekt finns fortfarande varken några entydiga svar på varför sjukdomarna uppstår eller några konkreta lösningar på hur man kan motverka sjukdomsutbrotten. Samtidigt är utvecklingen för framförallt laxen i Vindelälven mycket negativ.
Experter från Naturvårdsverket, SVA, SLU, och Göteborgs-, Linné-, och Stockholms universitet redovisade det senaste inom forskningen om miljögifter, M74, och virus- och bakteriesjukdomar. En kort sammanfattning av konferensen olika presentationer är att det tyvärr inte finns någon tydlig enskild orsak till laxbeståndens försämrade hälsa. Det finns exempelvis inga nya miljögifter motsvarande DDT eller PCB, istället innehåller Östersjön låga halter av tiotusentals kemikalier och även av gift som bildas naturligt i alger, exempelvis Bromfenoler. Sannolikt samverkar därför flera faktorer som miljö, smittämnen och fisk då laxbestånden drabbas av sjukdomar. Tydliga sjukdomstecken som de senaste årens ökande antal svampinfektioner hos lax och havsöring i älvarna (Saprolegnia parasitica) beror oftast på att fisken då redan är försvagad av olika sjukdomar och infektioner.
-Att försöka förstå orsakerna till sjukdomarna försvåras även av att sjukdomsutbrotten ofta drabbar olika älvar varje år. I dagsläget är främst Ume-Vindelälven och i viss utsträckning Mörrumsån och Ljungan drabbade. Varför alla bestånd inte drabbas i lika hög grad är fortfarande en gåta då de olika bestånden äter samma föda i Östersjön och i princip delar samma uppväxtområden, påpekar Glenn Douglas, Sportfiskarnas laxexpert.
Mindre andel M74 i år
M74 är en reproduktionsstörning som beror på en brist på det livsviktiga vitaminet tiamin hos laxen. Laxhonor med tiaminbrist producerar romkorn med lägre tiaminhalt vilket därefter leder till ökad dödligheten hos romkorn och yngel. I en odling kan man dock tillföra vitaminet tiamin för att motverka dödligheten. Åke Forssen från Vattenfalls kompensationsodlingar berättade i sin presentation att i år har M74 minskat till ca 18% och att få älvar nu har haft problem med svamp eller andra sjukdomar. Andelen påverkad fisk är lägre än senaste två åren och mycket lägre än när M74 var som värst mellan 1992–1996, men ändå högre än perioden 2003–2015.
Forskaren Emil Fridolfsson från Linnéuniversitetet visade hur miljöfaktorer i Östersjön kan påverka laxens tillgång till det nödvändiga tiaminet. Låga halter av salt och fosfat kombinerade med höga halter av kväve och syre leder till en komplex kedja av effekter längs näringsväven som kan resultera i lägre tiamininnehåll i strömming och skarpsill som är laxens huvudföda.
Möjliga åtgärder för att skydda laxbestånden
Sportfiskarna anser att det är viktigt att forskningen om laxen sjukdomar fortsätter men också att alla olika intressenter inom laxförvaltningen agerar tillsammans.
En sak alla sportfiskare kan göra är att fortsätta rapportera sjuk och skadad fisk via SVA:s rapportsida: rapporterafisk.sva.se.
En annan åtgärd som bör genomföras är att fisktrappor med kameror samlar in data över frekvensen av skadade och uppenbarligen sjuka laxar (s.k. vinglare) för att förbättra bilden av sjukdomsspridningen.
Utöver forskning och observationer anser Sportfiskarna att där det finns ett klart behov bör förvaltningsåtgärder införas. Exempelvis Vindelälven har nu drabbats hårt med många döda och sjuka laxar under fyra år i rad och det finns tecken på att laxproduktionen i älven har minskat. Här bör närliggande kustfiske stängas för att skydda det hotade beståndet och sportfisket i Vindelälven efter lax bör inriktas på renodlat catch and release.
Då det inte är troligt att något enskilt miljögift är orsaken till den försämrade fiskhälsan, utan snarare en kombination av olika kemikalier och miljöfaktorer i den kraftigt påverkade Östersjön, anser Sportfiskarna att alla åtgärder för att förbättra vattenkvaliteten och minska spridning av miljögifter i Östersjön på sikt kommer att bidra till en förbättring av laxbeståndens hälsa. Exempel på detta är fortsatta åtgärder för minskad övergödning och förbättrad rening av utsläpp från trafik, industrier och sopförbränning.