Grafik: Sportfiskarna
Riksdagsvalet 2018 närmar sig och Sportfiskarna har ställt de åtta riksdagspartierna mot väggen. Fram till valdagen 9 september kommer vi nu att presentera deras svar. Här kommer Sverigedemokraternas.
Det är en svår uppgift att välja vilka ut frågor vi vill att partierna svarar på. Denna gång prioriterade vi frågor om torsk och bottentrålning, vattenlagstiftningen, förvaltning av skarvbeståndet, tilldelning av medel till havs- och vattenmiljöanslaget samt vad partiet ville göra för sportfisket. Valenkäten i publicerades även på sidan 84–88 i nummer 3 av Sportfiskarnas medlemstidning Svenskt Fiske som utkom i juni.
Torsk och bottentrålning
Torsken har en nyckelroll i Östersjöns ekosystem som toppredator, men torskbestånden befinner sig i allvarlig kris på grund av åratal av kraftigt överfiske och negativ miljöpåverkan från främst övergödning och ett förändrat ekosystem. Exemplet Öresund som varit trålfritt sedan 1932 visar att rätt förvaltade kan fiskbestånden räcka till både ett småskaligt hållbart kustfiske och ett samhällsekonomiskt lönsamt sportfiske. Sportfiskarna vill nu stoppa bottentrålningen i Östersjön för att ge bestånden en chans att återhämta sig.
Ställer sig ert parti bakom ett stopp för bottentrålning?
Svar: Det finns ett kvotsystem som tar hänsyn till denna diskussion och vad gäller torsken tar man alltså inte upp den tilldelade kvoten. Arbetet med att förfina metoderna för selektivt fiske bör fortskrida, men vi kan inte ställa oss bakom ett totalt stopp för en hel näring.
Vattenlagstiftning
I det nya förslaget för lagstiftning för vattenkraften kom fokus att ligga på att ”värna vattenkraften” snarare än på miljöanpassning och återställning av de skador vattenkraften åsamkat naturen. Förslaget innebär även att mängder av samhällsekonomiskt olönsamma mindre kraftverk, som på många sätt skadar naturen, får tillstånd tillsammans med tusentals funktionslösa dammar. Hur lagförslaget om en miljöanpassning av vattenkraften slutligen tillämpas i praktiken bestäms nu bland annat av arbetet med myndigheternas nya vägledande material för bedömningsgrunder, utfallet av domstolsmål där den nya lagen ska tolkas och upprättandet av ekonomiska styrmedel i branschfonden för finansiering av miljöåtgärder.
Är ert parti nöjda med lagförslaget, eller skulle ni i något avseende vilja förändra det?
Svar: Sverigedemokraterna anser att miljöåtgärder ska harmoniera med kulturella och industriella intressen. Det är rimligt att berörda myndigheter tar över hanteringen i enskilda fall, men i princip är Sverigedemokraterna inte motståndare till småskalig vattenkraft.
Förvaltning av skarv
2012 beräknades det svenska beståndet av mellanskarv uppgå till 200 000 individer. Beståndet i Europa beräknas idag vara det största på 150 år. Enligt en rapport från SLU äter mellanskarven längs ostkusten mer än 3,5 gånger så mycket abborre som det totala uttaget från allt fiske i samma område. I den kraftigt övergödda och påverkade Östersjön har arten funnit en outnyttjad ekologisk nisch där den kan öka kraftigt och enligt utvärderingar av fiskefria områden bevisligen hindra fiskbestånd från att återhämta sig.
Kommer ert parti att arbeta för en striktare förvaltning av skarv för att skydda känsliga fiskbestånd?
Svar: Ja definitivt. Den nuvarande situationen är helt oacceptabel.
Åtgärder för havs- och vattenmiljö
Tilldelningen av medel till Havs- och vattenmyndigheten och det breda havs- och vattenmiljöanslaget har en nyckelroll för att konkreta fisk- och vattenvårdsåtgärder genomförs ute på länen och i våra kommuner. Pengarna går exempelvis till kalkning av försurade vattendrag, åtgärder mot övergödning, fiskevård, miljöövervakning, åtgärdsprogram för hotade arter och lokala vattenvårdsprojekt, LOVA. I år ligger anslaget på totalt 950 miljoner kronor. Den sittande regeringen har föreslagit en fortsatt höjning av anslaget under 2019 och 2020. (1 032 565 000 kr 2019, respektive 1 087 565 000 kr 2020)
Hur mycket medel avser ni att tilldela havs- och vattenmiljöanslaget 2019 och 2020?
Svar: Vad gäller finansieringen av Hav- och vattenmyndigheten vill vi för närvarande inte förändra regeringens prognos. Anslaget för ”Åtgärder för havs- och vattenmiljö” vill vi höja med 50 miljoner både 2019 och 2020.
Sportfisket
Sportfiske är ett av våra största fritidsintressen med ca 2 miljoner utövare årligen och en årlig omsättning på drygt fem miljarder kronor. Med rätt satsningar har Sverige med sina mer än 100 000 sjöar och tusentals strömmar även möjlighet att locka ett ökande antal fisketurister från kontinenten som därigenom bidrar till en hållbar regional utveckling av exempelvis glesbygdskommuner.
Vad vill ert parti göra för att stärka sportfisket?
Svar: Sverigedemokraterna anser att turism generellt är en viktig näring och vi vill höja anslagen för Visit Sweden. Vi vill också satsa mer på fiske och vattenbruk, vilken kan inkludera exempelvis fiskutsättning. Regeringens anslag för ”Stödåtgärder för fiske och vattenbruk” vill vi förstärka med 25 miljoner.