Grafik: Sportfiskarna
Riksdagsvalet 2018 närmar sig och Sportfiskarna har ställt de åtta riksdagspartierna mot väggen. Fram till valdagen 9 september kommer vi nu att presentera deras svar. Här kommer Liberalernas svar.
Det är en svår uppgift att välja vilka ut frågor vi vill att partierna svarar på. Denna gång prioriterade vi frågor om torsk och bottentrålning, vattenlagstiftningen, förvaltning av skarvbeståndet, tilldelning av medel till havs- och vattenmiljöanslaget samt vad partiet ville göra för sportfisket. Valenkäten i publicerades även på sidan 84–88 i nummer 3 av Sportfiskarnas medlemstidning Svenskt Fiske som utkom i juni.
Torsk och bottentrålning
Torsken har en nyckelroll i Östersjöns ekosystem som toppredator, men torskbestånden befinner sig i allvarlig kris på grund av åratal av kraftigt överfiske och negativ miljöpåverkan från främst övergödning och ett förändrat ekosystem. Exemplet Öresund som varit trålfritt sedan 1932 visar att rätt förvaltade kan fiskbestånden räcka till både ett småskaligt hållbart kustfiske och ett samhällsekonomiskt lönsamt sportfiske. Sportfiskarna vill nu stoppa bottentrålningen i Östersjön för att ge bestånden en chans att återhämta sig.
Ställer sig ert parti bakom ett stopp för bottentrålning?
Svar: Vi måste förbjuda fiskemetoder och då inte minst vissa typer av bottentrålning som allvarligt skadar det marina livet. Det handlar framförallt om att skydda biologiska värden baserat på vetenskapliga bedömningar och att det i dessa områden är förbjudet med bottentrålning. Förutom att skydda känsliga områden genom marina reservat med regler mot fiske och trålning, måste utvecklingen av mer miljövänliga trålar fortsätta. Utveckling inom t.ex. svenskt räkfiske har varit klart positiv när det gäller selektivitet, påverkan på botten och en kraftigt minskad bränsleförbrukning. Således är det rimligt att i högre utsträckning begränsa den skadliga trålningen vilket dock inte betyder att all bottentrålning behöver förbjudas.
Vattenlagstiftning
I det nya förslaget för lagstiftning för vattenkraften kom fokus att ligga på att ”värna vattenkraften” snarare än på miljöanpassning och återställning av de skador vattenkraften åsamkat naturen. Förslaget innebär även att mängder av samhällsekonomiskt olönsamma mindre kraftverk, som på många sätt skadar naturen, får tillstånd tillsammans med tusentals funktionslösa dammar. Hur lagförslaget om en miljöanpassning av vattenkraften slutligen tillämpas i praktiken bestäms nu bland annat av arbetet med myndigheternas nya vägledande material för bedömningsgrunder, utfallet av domstolsmål där den nya lagen ska tolkas och upprättandet av ekonomiska styrmedel i branschfonden för finansiering av miljöåtgärder.
Är ert parti nöjda med lagförslaget, eller skulle ni i något avseende vilja förändra det?
Svar: Det är bra att all vattenverksamhet ska ha moderna miljötillstånd enligt miljöbalken och att tillståndsprocesserna blir effektiva så att fokus kan läggas på konkreta miljöåtgärder istället för långdragna processer. Det är dock viktigt att utvidga arbetet till övriga dammar och vandringshinder som inte är kopplat till elproduktion.
Förvaltning av skarv
2012 beräknades det svenska beståndet av mellanskarv uppgå till 200 000 individer. Beståndet i Europa beräknas idag vara det största på 150 år. Enligt en rapport från SLU äter mellanskarven längs ostkusten mer än 3,5 gånger så mycket abborre som det totala uttaget från allt fiske i samma område. I den kraftigt övergödda och påverkade Östersjön har arten funnit en outnyttjad ekologisk nisch där den kan öka kraftigt och enligt utvärderingar av fiskefria områden bevisligen hindra fiskbestånd från att återhämta sig.
Kommer ert parti att arbeta för en striktare förvaltning av skarv för att skydda känsliga fiskbestånd?
Svar: Liberalerna vill ha en ekosystembaserad flerartsförvaltning och i detta ska naturligtvis mellanskarv ingå. Sverige bör utnyttja det nationella utrymme som finns i EU:s naturvårdsdirektiv för att så långt möjligt beakta regionala skillnader.
Åtgärder för havs- och vattenmiljö
Tilldelningen av medel till Havs- och vattenmyndigheten och det breda havs- och vattenmiljöanslaget har en nyckelroll för att konkreta fisk- och vattenvårdsåtgärder genomförs ute på länen och i våra kommuner. Pengarna går exempelvis till kalkning av försurade vattendrag, åtgärder mot övergödning, fiskevård, miljöövervakning, åtgärdsprogram för hotade arter och lokala vattenvårdsprojekt, LOVA. I år ligger anslaget på totalt 950 miljoner kronor. Den sittande regeringen har föreslagit en fortsatt höjning av anslaget under 2019 och 2020. (1 032 565 000 kr 2019, respektive 1 087 565 000 kr 2020)
Hur mycket medel avser ni att tilldela havs- och vattenmiljöanslaget 2019 och 2020?
Svar: Havs- och vattenmiljö är ett område som Liberalerna prioriterar högt och vi välkomnar en rad av regeringens satsningar som handlar om rent hav till exempel åtgärder mot plast och läkemedel. Därutöver gör vi särskilda satsningar på rena stränder (50 miljoner kronor/år) och stranderosion (20 miljoner kronor/år) liksom för att bekämpa invasiva främmande arter såsom amerikansk hummer och signalkräfta (20 miljoner kronor/år). Den som smutsar ner ska betala mer och grön skatteväxling är för oss centralt. Vi höjer klimatskatterna med 5,5 miljarder mer än regeringen och vi säger nej till ineffektiva klimatåtgärder och subventioner på cirka 3 miljarder. Vi föreslår till exempel som enda parti en läckageskatt på 300 miljoner kronor för att minska övergödningen. Vi gör därmed andra prioriteringar än regeringen och avser därför sänka anslag 1:11 under utgiftsområde 20 med 230 miljoner kronor år 2019 och 285 miljoner kronor år 2020 jämfört med regeringens förslag.
Sportfisket
Sportfiske är ett av våra största fritidsintressen med ca 2 miljoner utövare årligen och en årlig omsättning på drygt fem miljarder kronor. Med rätt satsningar har Sverige med sina mer än 100 000 sjöar och tusentals strömmar även möjlighet att locka ett ökande antal fisketurister från kontinenten som därigenom bidrar till en hållbar regional utveckling av exempelvis glesbygdskommuner.
Vad vill ert parti göra för att stärka sportfisket?
Svar: Sportfiske är definitivt en viktig näring som har stor betydelse för företagande och sysselsättning, inte minst på landsbygden. Vi ser ett antal åtgärder som kan främja näringen; Långsiktig hållbar förvaltning av fiskbestånden, öppna nya fiskvandringsvägar, utbyggd infrastruktur, regelförenkling och ett lokalt anpassat strandskydd.