Grafik: Sportfiskarna
Riksdagsvalet 2018 närmar sig och Sportfiskarna har ställt de åtta riksdagspartierna mot väggen. Fram till valdagen 9 september kommer vi nu att presentera deras svar. Först ut är Centerpartiet.
Det är en svår uppgift att välja vilka ut frågor vi vill att partierna svarar på. Denna gång prioriterade vi frågor om torsk och bottentrålning, vattenlagstiftningen, förvaltning av skarvbeståndet, tilldelning av medel till havs- och vattenmiljöanslaget samt vad partiet ville göra för sportfisket. Valenkäten i publicerades även i nummer 3 av Sportfiskarnas medlemstidning Svenskt Fiske i juni.
Torsk och bottentrålning
Torsken har en nyckelroll i Östersjöns ekosystem som toppredator, men torskbestånden befinner sig i allvarlig kris på grund av åratal av kraftigt överfiske och negativ miljöpåverkan från främst övergödning och ett förändrat ekosystem. Exemplet Öresund som varit trålfritt sedan 1932 visar att rätt förvaltade kan fiskbestånden räcka till både ett småskaligt hållbart kustfiske och ett samhällsekonomiskt lönsamt sportfiske. Sportfiskarna vill nu stoppa bottentrålningen i Östersjön för att ge bestånden en chans att återhämta sig.
Ställer sig ert parti bakom ett stopp för bottentrålning?
Svar: Centerpartiet anser att bottentrålningen måste förändras för att bli mer hållbar. Exempel på åtgärder som skulle kunna göra trålningen mer skonsam är flyktvägar, rist eller galler i trålen. Andra exempel är att fiskaren måste uppvisa skonsamhet mot havsbotten vid trålning.
Vattenlagstiftning
I det nya förslaget för lagstiftning för vattenkraften kom fokus att ligga på att ”värna vattenkraften” snarare än på miljöanpassning och återställning av de skador vattenkraften åsamkat naturen. Förslaget innebär även att mängder av samhällsekonomiskt olönsamma mindre kraftverk, som på många sätt skadar naturen, får tillstånd tillsammans med tusentals funktionslösa dammar. Hur lagförslaget om en miljöanpassning av vattenkraften slutligen tillämpas i praktiken bestäms nu bland annat av arbetet med myndigheternas nya vägledande material för bedömningsgrunder, utfallet av domstolsmål där den nya lagen ska tolkas och upprättandet av ekonomiska styrmedel i branschfonden för finansiering av miljöåtgärder.
Är ert parti nöjda med lagförslaget, eller skulle ni i något avseende vilja förändra det?
Svar: Vi står bakom energiöverenskommelsen och förslaget om nya miljöprövningar på vattenkraft. Förslaget innebär att all vattenkraft ska prövas, få moderna tillstånd och vidta åtgärder som fisktrappor, justera tappning med mera. Samtidigt ska tillgången på förnybar el värnas och regelkrånglet minska.
Förvaltning av skarv
2012 beräknades det svenska beståndet av mellanskarv uppgå till 200 000 individer. Beståndet i Europa beräknas idag vara det största på 150 år. Enligt en rapport från SLU äter mellanskarven längs ostkusten mer än 3,5 gånger så mycket abborre som det totala uttaget från allt fiske i samma område. I den kraftigt övergödda och påverkade Östersjön har arten funnit en outnyttjad ekologisk nisch där den kan öka kraftigt och enligt utvärderingar av fiskefria områden bevisligen hindra fiskbestånd från att återhämta sig.
Kommer ert parti att arbeta för en striktare förvaltning av skarv för att skydda känsliga fiskbestånd?
Svar: Ja. Skarven är en invasiv art i Sverige. För att motverka invasiva arters etablering behövs en klassificering som avgör vilka arter som är invasiva. I dag är bland annat skarv skyddad enligt EU:s fågeldirektiv trots att den inte är naturlig i den svenska miljön och orsakar skada på det svenska ekosystemet. Frågan kring att se över skarven drivs aktivt av Centerpartiet i riksdagen. Hösten 2016 skrevs en riksdagsmotion där vi yrkade på att en nationell strategi tas fram som innehåller tydliga åtgärder för att stoppa invasiva arters utbredning och skador på ekosystemet. Tanken är att berörda myndigheter ska ta fram dessa strategier och anpassa dem till regionala förutsättningar. Centerpartiet vill också se över och uppdatera fågelskyddsdirektivet och art- och habitatdirektivet så att de bättre avspeglar dagens situation. Vi vill också att det görs en översyn av den svenska implementeringen i artskyddsförordningen. Ett antal arter som i dag omfattas kan i dag inte längre anses som hotade och bör därför tas bort, medan andra som i dag är hotade bör inkluderas och ges ett bättre skydd. Direktiven behöver också revideras så att det bättre anpassas till regionala skillnader i arters status i olika delar av EU.
Åtgärder för havs- och vattenmiljö
Tilldelningen av medel till Havs- och vattenmyndigheten och det breda havs- och vattenmiljöanslaget har en nyckelroll för att konkreta fisk- och vattenvårdsåtgärder genomförs ute på länen och i våra kommuner. Pengarna går exempelvis till kalkning av försurade vattendrag, åtgärder mot övergödning, fiskevård, miljöövervakning, åtgärdsprogram för hotade arter och lokala vattenvårdsprojekt, LOVA. I år ligger anslaget på totalt 950 miljoner kronor. Den sittande regeringen har föreslagit en fortsatt höjning av anslaget under 2019 och 2020. (1 032 565 000 kr 2019, respektive 1 087 565 000 kr 2020)
Hur mycket medel avser ni att tilldela havs- och vattenmiljöanslaget 2019 och 2020?
Svar: Vi avsätter i vår budget mer än regeringen när det gäller åtgärder för havs- och vattenmiljö. 158 miljoner mer än regeringen för 2018, 85 miljoner mer än regeringen för 2019 och 20 miljoner mer än regeringen för 2020. Vi föreslår också en ökning av LOVA-bidraget. För det anslår vi ytterligare 78 miljoner kronor för 2018, 88 miljoner för 2019 och 78 miljoner för 2020; totalt 244 miljoner över tre år. Det sistnämnda är en del av den blå miljard som Centerpartiet föreslagit. Vi föreslår den blå miljarden som ett led i arbetet för rent vatten och förbättrad havsmiljö. Satsningen omfattar totalt 1,3 miljarder kronor. Resurstillskottet sker utöver de av regeringen aviserade satsningarna på havsmiljön.
Sportfisket
Sportfiske är ett av våra största fritidsintressen med ca 2 miljoner utövare årligen och en årlig omsättning på drygt fem miljarder kronor. Med rätt satsningar har Sverige med sina mer än 100 000 sjöar och tusentals strömmar även möjlighet att locka ett ökande antal fisketurister från kontinenten som därigenom bidrar till en hållbar regional utveckling av exempelvis glesbygdskommuner.
Vad vill ert parti göra för att stärka sportfisket?
Svar: Vi vill förenkla reglerna, bland annat strandskyddet, för att underlätta etablering av verksamheter såsom fisketurism. Besöksnäringen är en viktig jobbskapare på landsbygden. Åtgärder som kan gynna besöksnäringen, lägre kostnader för att starta företag samt anställa är av hög prioritet för oss.