Grafik: Länsstyrelsen i Jämtlands län / Bottenfaunaundersökningar visar att antalet arter har minskat i bland annat ån Ällan.
Vattenprovtagning, elfisken och bottenfaunaundersökningar visar på försämrad status i ett flertal försurade vattendrag i länet.
Länsstyrelsen drar i sin senaste verksamhetsberättelse slutsatsen att de olika tecken på återförsurning går att härleda till de kraftiga neddragningar i kalkningen som påbörjades 2005.
”Sammantaget finns det stora osäkerheter kring måluppfyllelsen för flera av Jämtlands målvatten, då främst bland de mer otillgängliga åtgärdsområdena i fjällen. Dock är det tydligt att nedskärningarna i kalkningsverksamheten 2005 i kombination med bristfällig uppföljning gjort att statusen för många målvatten befunnit sig på ett sluttande plan under de senaste 12 åren. Så trots att en del kunskapsluckor återstår, talar låga pH och de biologiska skadorna klarspråk, att de antropogent försurade vattnen i Jämtlands län är i behov av ett omfattande resurstillskott för att nå god eller hög status.”
Flera dåliga trender
Måluppfyllelsen för målvattendragen var betydligt sämre under verksamhetsåret 2017 än tidigare år. I den senaste utvärderingen uppnådde inte 31% av målvattendragen de vattenkemiska målen vid en eller samtliga målpunkter. Då kunde inte heller 24% av målvattendragen utvärderas då provtagning antingen saknas eller att provtagning vid högflöden missats, ett bidragande skäl till detta är att många av länets målvattendrag ligger otillgängligt till i fjällterräng mm.
På 10 av 39 lokaler som elfiskades under 2017 i syfte att följa upp kalkning och försurningspåverkan saknades årsyngel och på 27 lokaler med årsyngel var tätheten under <10 årsyngel/100m² vilket tyder på störd reproduktion.
Trendanalyser (Mann-Kendall) utförda för att se förändringar i antalet arter av bottenfauna visar att antalet arter har minskat på 49% av de testade lokalerna.
Enligt Länsstyrelsen är sambandet tydligt mellan biologiska skador och låga pH-värden uppmätta i vattenprovtagningen. Samtidigt finns tio målvattendrag med signifikanta biologiska skador men där vattenkemiprovtagningen är ofullständig. Mörkertalet av målvattendrag med sammanfallande ofullständig vattenkemi och biologisk provtagning kan därmed vara stort.
Grafik: Länsstyrelsen i Jämtlands län
Kraftigt minskad kalkning i länet sedan 2004
Under 2017 spreds 1982 ton kalk i länet, merparten via doserare. Mängden tillgängligt medel för huvudmännens kalkningar är sedan nedskärningarna 2005 fortsatt bristfälliga i förhållande till behovet. Efter att nedfallen kraftigt minskat sen 80-talet har inga några stora förändringar skett i SO4 nedfallet i Jämtlandsfjällen sedan 2010. I fjällen är det inför vårfloden fortfarande vanligt med pH under 5,0 i snötäcket, samtidigt som det kan finnas kvarvarande skador från historiskt nedfall. Vidare ökar risken för antropogen försurningspåverkan från skogsbruk när uttaget av mer biomassa (grot, stubbar etc.) görs i anslutning till vattensystem. Sammantaget ser Länsstyrelsen ett ökat kalkbehov.
Omfattande genomgång av kalkningen pågår
Kalkningsverksamheten i Jämtlands län genomgår ett omfattande utvecklingsarbete som både innebär nya rutiner så väl som genomgång och strukturering av historiska provtagningsdata. Under 2018 kommer nya åtgärdsplaner vara på plats samt en mer detaljerad beskrivning av försurningssituationen i länet. Sedan september 2017 är Johan Ahlgren ny kalkhandläggare på Länsstyrelsen i Jämtlands län.
Läs hela verksamhetsberättelsen för 2017 här.