Foto: Markus Lundgren / Med lägre kvoter och bättre kontroll på de olagliga utkasten finns på sikt ett visst hopp för en återhämtning för det västra beståndet. Det östra befinner sig dock i djup kris.
Forskarna på Internationella havsforskningsrådet, ICES, har idag kommit med den årliga rekommendationen för 2019 års fångstkvoter för torsk i Östersjön.
I slutet av maj varje år kommer Internationella havsforskningsrådet (ICES) med sina vetenskapliga råd inför kommande års fiske i Östersjön. Råden ligger till grund för kommande års kvoter, som beslutas av ministerrådet i början av oktober. För torsken i Östersjön ges råd för både östra och västra beståndet. I korthet mår bägge bestånden fortsatt mycket dåligt, även om en viss ljusning kan anas för det västra beståndet. Sportfiskarna har tolkat råden nedan.
Östra beståndet
För det tidigare så kommersiellt viktiga östra torskbeståndet föreslås en neddragning på 36 % inför 2019 jämfört med föregående års rådgivning, vilket ger en kvot på 16 685 ton. Eftersom kvoten slutligen sattes högre än råden för 2018 är rådgivningen för 2019 en neddragning med 49 % i förhållande till årets kvot.
Beståndet anses vara i kris där ett effektivt överfiske under många år i kombination med övergödningsproblematik och syrefria områden skapat ett småväxt, magert torskbestånd. Andelen torsk över 45 cm är mycket liten och lönsamheten för yrkesfisket är nästan obefintlig, vilket har inneburit att hela kvoten inte ens fiskas upp. 2017 var fångsterna nere på 30 889 ton, vilket är historiskt låga fångster. Under 1980-talet var fångsterna tio gånger så stora. Allt tyder också på att utkasten av död småtorsk i trålfisket är fortsatt höga, trots att det sedan 2015 varit förbjudet att dumpa död torsk i Östersjön. Som exempel beräknas danska yrkesfiskare ha dumpat 1 300 ton torsk i Östersjön under 2016, trots den EU-gemensamma landningsskyldigheten. För 2017 har utkasten beräknats till ca 11 % (3 452 ton), men detta bedöms vara en underskattning, bland annat eftersom forskare i flera länder har svårt att få komma ombord på fiskebåtarna.
–Forskarnas råd visar hur akut situationen är för torsken. Det rimliga vore nu att helt upphöra med bottentrålningen efter torsk i Östersjön för att ge beståndet en chans att återhämta sig, säger Sportfiskarnas generalsekreterare Sten Frohm.
Västra beståndet
För det västra beståndet ser råden något annorlunda ut, där man använder sig av olika scenarion. Fisketryck, fritidsfiskets fångster och blandningen mellan västra och östra beståndet i fångstzon 24 är parametrar i en komplicerad rådgivning som lämnar mycket utrymme för beslutsfattarna att ta ansvar. Yrkesfiskets kvot för 2019 föreslås ligga mellan 5 867 och 22 238 ton, att jämföra med kvoten på 5 597 ton för 2018. Risken är överhängande att medlemsstaterna inte följer försiktighetsprincipen och att kvoten hamnar långt över vad som anses vara tillräckligt för att återuppbygga beståndet.
Den totala biomassan har ökat något men är fortfarande väldigt låg och beståndet har sedan 2008 legat under den referenspunkt som många forskare kallar för biologiskt säker gräns för beståndet. Fisketrycket är fortsatt för högt och fångsterna riskerar att underskattas på grund av olagliga utkast. Landningarna har gått från över 30 000 ton vid millennieskiftet till 6 000–9 000 ton under 2010-talet. Landningarna på drygt 6 000 ton 2017 är de lägsta som uppmätts.
Det som är positivt är att årsklassen född 2016 är den starkaste på över 10 år. Med lågt satta kvoter och bättre kontroll på de olagliga utkasten finns en förhoppning om en återhämtning av beståndet till ovanför referenspunkten inom några år. Varningstecknet är att årsklassen 2016 är den enda starka årsklassen på över 10 år, och att årsklasserna 2015 och 2017 är på en historiskt låg nivå. Risken är stor att man enbart fiskar på en enda årsklass om några år. En låg kvot och bättre kontroll av landningsskyldigheten är helt avgörande för att få tillbaka det västra torskbeståndet till hållbara nivåer.
Läs ICES beståndsråd för Östersjöns torskbestånd här:
Östra beståndet
Västra beståndet