Foto: Bengt Olsson / Granskog producerar och läcker stora mängder humusämnen till avrinnande vatten.
Den tilltagande brunifieringen av svenska vatten står i fokus för en nystartad bred forskningssatsning där man tydligare hoppas kunna ringa in orsaker och konsekvenser och även föreslå åtgärder.
17 april hölls ett inledande seminarium med workshop för den nya forskningssatsningen om brunifiering. På plats var bland annat forskare från SLU, IVL, Lunds Universitet, Naturvårdsverket, NIVA samt representanter från Skogsstyrelsen, Södra skogsägarna, Kristianstad Vattenrike, HaV, Helgeåns Vattenråd, Sydvatten, Länsstyrelsen i Skåne, Osby kommun och Sportfiskarna. Syftet med seminariedagen var att presentera och diskutera olika perspektiv och aktuell kunskap vad gäller brunifieringens konsekvenser, orsaker och eventuella åtgärder i Sverige. Därpå följde två dagars skrivarverkstad för att lägga grunden till en kommande vetenskaplig syntesartikel. Artikeln kommer att byggas kring tre delar. Vilka konsekvenser brunifiering har för ekosystemtjänster, vilka de bakomliggande faktorerna är och i vilken mån man kan vikta betydelsen av dessa, och vilka åtgärder som skulle kunna vara effektiva. Inplanerat är även en populärvetenskaplig version av artikeln och en konferens i Kristianstad Vattenrike i början av 2019.
Sportfiskarna kommer fortsatt att följa projektet med nyhetsuppdateringar då brunifieringens påverkan på fiskbestånden är en viktig fråga att bevaka.
Vattnet blir brunare – men varför?
Fenomenet att sjöar och vattendrag på norra halvklotet blir allt brunare har noterats under de senaste årtiondena. Vattnet färgas av att mer organiskt material och järn sköljs ut i vattendragen från omkringliggande mark. Ökande koncentrationer av dessa ämnen gör att vattnet gradvis blir brunare.
Bakom det brunare vattnet står en kombination av olika faktorer som varmare klimat med längre växtsäsong och mindre marktjäle, minskad försurning, kraftiga regn, förändrad markanvändning och ökad andel barrskog i avrinningsområdena.
Att minskad försurning ger brunare vatten beror på att lösligheten av organiskt material ökar vid högre pH-värden. Starkt försurade vatten är ofta kristallklara med stora mängder icke nedbrutet organiskt material på botten. När det sura nedfallet av framförallt svavel minskade ökade åter nedbrytningen av organiskt material i försurade områden och löst organiskt kol sköljs ut i vattnen. Vissa forskare menar att brunifieringen därför är en återgång till en mer naturlig vattenfärg.
Vattenprovtagning av sjöar visar dock på stora regionala skillnader i vattenfärg mellan olika sjöar vilket motsäger att minskad försurning skulle vara den enda orsaken till brunare vatten.
Allt brunare vatten börjar vara ett problem
En av initiativtagarna till projektet är Helge å Model Forest. Helge å är ett vattensystem som kraftigt påverkats av den ökande brunifieringen. Det allt brunare vattnet i Helge å påverkar nu sannolikt även miljön i Hanöbukten i Östersjön där ån mynnar. Generellt är problemen stora i sydöstra delen av landet. Regionalt finns nu en oro för framtiden och en önskan att försöka se över möjliga åtgärder. En effekt av det brunare vattnet syns redan i dricksvattenverken där allt större resurser får sättas in för att rena vattnet till dricksvattenkvalitet. Exempelvis Sydvattens dricksvattenverk som renar dricksvatten från sjön Bolmen börjar ha problem. Man börjar se behov av att utvecklas nya reningstekniker, bland annat med olika typer av filter, då de gamla teknikerna inte längre fungerar fullt ut. Även i norra delen av Sverige har forskning visat att vattnet blir gradvis brunare.
Brunifieringens påverkan på fiskbestånden
Exakt hur brunare vatten påverkar fiskbestånden är dåligt undersökt, bland annat då brunifieringen är ett relativt nytt miljöproblem och då det hittills finns lite miljöövervakning och studier inriktade på att undersöka detta. Vad man vet är att när vattnet blir brunare minskar vattnets siktdjup vilket innebär att solljuset inte når ner lika långt i vattnet som tidigare. Det blir då bland annat mindre produktionen på botten då mindre ljus når ned. Det innebär att produktionen totalt sett torde minska i sjöarna och att fiskbeståndens sammansättning förändras. Bottenfauna och rovfisk som jagar med hjälp av synen som röding, öring abborre och gädda torde missgynnas medan exempelvis gösen med sitt välutvecklade mörkerseende kan komma att gynnas. Brunare vatten kan komma att ge ett skifte mot att det blir mer karpfisk och mindre med rovfisk i sjöarna. Generellt behövs mer forskning inom detta område då effekterna av brunare vatten på vattnets ekosystem sannolikt är mycket komplexa.
Möjliga åtgärder?
En av de åtgärder som flera forskare föreslog var att göra en storskalig studie av ett avrinningsområde där man skulle ersätta gran med lövträd och sedan följa effekterna på det avrinnande vattnet över tid. Studier bör också titta på om det kan räcka med korridorer av löv längs vatten. Granskog producerar och läcker stora mängder humusämnen till avrinnande vatten. Sedan 1940-talet har andelen granskog ökat kraftigt i framförallt södra delen av landet i och med ett förändrat jord- och skogsbruk.
Tidigare nyheter om brunifiering:
Klimatförändringen gör våra vatten brunare
Minskad försurning ger brunare vatten