Foto: Bengt Olsson / Resultaten från 4958 nätprovfisken ska utvärderas.
En ny nationell kalkeffektsrapport är under produktion, denna gång om fisk i sjöar. Förhoppningsvis kan utvärderingen tydligt visa att kalkningen har haft en positiv effekt på fiskpopulationerna.
Det handlar om utvärdering av sjöprovfisken i kalkade och okalkade sjöar med avseende på effekter av kalkning i jämförelse med okalkade sjöar. Grundmaterialet hämtas från databasen för sjöprovfisken-NORS, kalkdatabasen, länsstyrelsernas åtgärdsplaner och vattenkemiska data från nationell och regional övervakning. Materialet omfattar totalt 794 kalkade och 259 okalkade sjöar och 4958 provfisketillfällen.
Stort och spretigt grundmaterial försvårar
Utvärderingen kompliceras av bland annat brist på data före kalkstart, metodbyten i nätprovfisket, och låga mätfrekvenser efter kalkning. Att man valde att inte låta fler sura sjöar förbli okalkade referenssjöar som man sedan kunnat övervaka och ha som jämförelse med de kalkade försvårar också för utvärderingen. Sammantaget gör detta att det inte går att visa på lika tydliga generella förändringar över tid på fisk i sjöar som i tidigare analyser av fisk i vattendrag.
-I Sverige började vi kalka de flesta sjöar där vattenprover eller biologiska mätningar visade minsta tecken på försurning. Därmed har vi förstås potentiellt räddat arter som annars hade kunnat få allt större rekryteringsproblem och kanske kunnat slås ut innan vattenkemin återhämtade sig från försurningen. Tyvärr är det nu svårt att dra några tydliga slutsatser av materialet. I de få sura sjöar som finns kvar i nutida övervakningsprogram har vi inte observerat någon ytterligare utslagning av fiskarter, kommenterar Kerstin Holmgren, forskare på SLU, Institutionen för akvatiska resurser.
Mört vanligaste motivet för kalkning
Mört har varit biologiskt motiv för kalkning i 85% av de kalkade sjöarna, antingen som det enda motivet eller i kombination med andra arter. Exempel på andra utpekade motiv är röding (4% av sjöarna) öring (5% av sjöarna), flodkräfta (10% av sjöarna). Bland mer ovanliga motiv förekommer i några fall även bottenfauna och fiskätande fåglar som storlom eller fiskgjuse.
Författarna Kerstin Holmgren och Erik Peterson på SLU, Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet, jobbar för närvarande med en första version av manus. Efter revisionsrundor under hösten hoppas de att uppdragsgivaren på HaV kan publicera en färdig rapport före nyår.