Foto: John Kärki / En eroderad vassrugge i en av Stockholms farleder.
Farleden in till Södertälje ska få ökad kapacitet för att klara större fartyg och ökad godshantering. Den planerade muddringen och den ökade trafiken kommer på olika sätt att påverka framförallt den grunda kustmiljön negativt, bland annat då svallvågorna blir större. Sportfiskarna samverkar nu med Sjöfartsverket för att bland annat försöka få till kompensationsåtgärder för att skydda den grunda kustmiljön.
-Vi vill bidra med vår kunskap för att försöka skydda och förbättra kustmiljön. Vi har därför framfört synpunkter på den hittills genomförda miljökonsekvensbeskrivningen för Landsortsfarleden. Vi hoppas även på att få till kompensationsåtgärder för att minska skadorna på den grunda strandzonen, kommenterar John Kärki, fiskevårdare på Sportfiskarna.
Farleder utarmar kustmiljön på flera sätt
Bevisligen eroderas strandzonen bort i fartygslederna av svallvågorna och då påverkas naturligtvis även vegetation, bottenfauna och fiskens lek- och uppväxtområden. Men det är relativt dåligt undersökt hur stor påverkan fartygstrafik har på kustmiljön under ytan. Furusundsleden där finlandsfärjorna går är ett känt exempel på lokal stranderosion och sterila och utarmade grundbottnar. Enligt lokala skärgårdsbor har även stora vassvikar där gäddan lekt försvunnit längs Furusundsleden. Fartygsledens miljöpåverkan på livet under ytan har dock aldrig undersökts i området. Även miljön längs farleden in till Södertälje är redan idag kraftigt påverkad av fartygstrafiken. Några av Sportfiskarnas synpunkter på miljökonsekvensen för Landsortsfarleden är att man bör utföra mer provfisken för att få bättre kunskap om fiskbestånden, bland annat provfiske med nät som kan fånga årsyngel och 1-åringa fiskar. Sportfiskarna anser även att man bättre bör dokumentera bottenfaunan på grunt vatten innanför tremeterskurvan, samt inventera vilka lekområden som kan komma att påverkas av den nya farleden.
-Kan vi bidra till mer kunskap om den befintliga miljön och till konkreta kompensationsåtgärder för att skydda fiskbestånden längs Landsortsleden så kan det både ge en miljövinst och viktig kunskap som kan användas på fler håll. Man har exempelvis hittills inte provat att konstruera någon form av stenrev för att skydda grundområden från svallvågor i farleder, berättar John Kärki.
Viktiga reproduktionslokaler för fisk hotas i skärgården
Enligt en studie från SLU är idag 40 % av fiskens uppväxtplatser i Stockholms skärgård borta på grund av exploatering och ytterligare 0,5 % av de orörda områdena exploateras varje år. Närmare tätorter är exploateringen ännu högre. Med fortsatt exploatering i oförminskad takt kommer samtliga orörda uppväxtområden vara kraftigt decimerade i närtid.
Längs Stockholms farleder ligger även flera av regionens viktiga havsöringsåar, när havsöringssmolten lämnar åarna behöver den snabbt tillgång till mat i form av mindre organismer som exempelvis kräftdjur. De sterila bottnarna längs farlederna med utarmad bottenfauna erbjuder dåligt med mat och därmed sannolikt försämrade överlevnadsmöjligheter för smolten.
-Olika former av exploateringen av kusten är ett stort problem som framöver måste tas på betydligt större allvar i samhällsplaneringen. Vi har nu en mycket positiv dialog med Sjöfartsverket vilket vi hoppas kan resultera i både konkreta åtgärder och mer kunskap, avslutar John Kärki.
Läs mer om projekt Landsortfarleden här: www.sjofartsverket.se
Läs mer om samverkan mellan Sjöfartsverket och Sportfiskarna här: www.sjofartsverket.se
Läs Sportfiskarnas synpunkter på MKB gällande Landsortsfarleden här.