Foto: Tobias Fränstam / Här är det stopp: damm i Moraån med en extremt svårforcerad fisktrappa, trots höga vattenflöden då denna bild togs. Utrivning är klart bästa alternativet för fisken.
Prelimära resultat från årets elfiske i Stockholms län visar tydligt att fiskvägar fungerar dåligt med låga vattenflöden, årsyngel saknas ofta helt ovanför dammar med fiskvägar. Resultaten är inget unikt för Stockholms län utan visar på ett landsomfattande problem då stora delar av södra Sverige nu har låga vattennivåer.
Efter två år med minimalt med regn och närmast historiskt låga vattennivåer indikerar resultaten från årets elfiske i Stockholms län att fisken har stora svårigheter att använda fiskvägar vid låga vattennivåer. På många lokaler som ligger uppströms dammar med fiskvägar saknas årsyngel av öring vilket beror på öringen inte lyckats passera fiskvägen och kunnat leka.
-Det här är knappast oväntat, men i år är resultatet väldigt tydligt, lokaler som annars håller gott om årsyngel är i år helt tomma på yngel från fjolårets lek. Däremot nedströms dammarna med fiskvägar finns det årsyngel trots lågt vattenstånd, berättar John Kärki, fiskevårdare på Sportfiskarna.
Vid standardiserade elfisken fiskar man samma lokaler varje år för att kunna få jämförbara tidsserier över tillgången på fisk. I Stockholms län elfiskar man ett 30-tal lokaler i ett drygt 10-tal öringförande vattendrag. Vattennivåerna i länets åar har varit väldigt låga under två år, trots det finns det relativt gott om öringyngel i åarna, särskilt på sträckor där man har utfört biotopvård. Men de sträckor som ligger ovanför vandringshinder med fiskvägar skiljer alltså ut sig.
-Ett exempel är Vreta fors i Muskån, en lokal som normalt har god tillgång på yngel där 143 individer registrerades vid fjolårets elfiske, medan samma lokal var helt tom på årsyngel i år. Vid optimal vattenföring klarar öringen att passera fiskvägen, men vid låga vattennivåer fungerar den alltså inte och blir i stället ett vandringshinder, konstaterar John Kärki.
Fiskvägar framhålls i regel som en bra och fungerande lösning för både fisk och dammägare. Om en fiskväg ska fungera eller inte har till stor del att göra med hur brant lutningen är och hur mycket vatten, i förhållande till den totala mängden vatten, som släpps i fiskvägen. Ju större andel vatten i fiskvägen, desto bättre blir funktionen. Så kallade omlöp är bland de bästa fiskvägar man kan anlägga, särskilt om de kan konstrueras så att de liknar en naturlig lugnflytande strömsträcka och håller vatten även under perioder med låga vattenflöden. Men omlöp kan vara kostsamma och kräver ett stort utrymme runt vandringshindret. Om man ser saken ur fiskens perspektiv är en fiskväg generellt alltid en sämre lösning än en utrivning av ett hinder. Genom att en damm behålls fortsätter vattendraget att vara uppdämt vilket leder till många dåliga sidoeffekter för fisken, som kritiskt höga vattentemperatur sommartid och förlust av strömsträckor och biologisk mångfald. Det finns exempel på åar med fungerande fisktrappor där de lekvandrande öringarna verkar skygga helt för den lugna sjömiljö de plötsligt kommer till när de forcerat trappan och där man då ändå inte får någon rekrytering av öring uppströms dammen. En teknisk fiskväg som exempelvis en fisktrappa, fungerar vidare ofta endast för vuxna individer av starksimmande arter som öring och lax vid optimal vattenföring och kräver dessutom ständigt underhåll.
- Det är viktigt att lyfta fram årets elfiskeresultat i debatten om möjliga åtgärder av olika vandringshinder. För fisken och den biologiska mångfaldens bästa är en utrivning i princip alltid att föredra framför att bygga en fiskväg, avslutar John Kärki.
För Sportfiskarna är mer konkreta åtgärder för restaurering av strömvatten över hela landet ett av de viktigaste verksamhetsområdena
Läs mer om Sportfiskarnas restaurering av strömvatten och olika fiskvägar här:
Mycket havsöringsungar i Stockholms åar 2014
Aktuell fiskevård: stor sten ger mer öring
Explosionsartad ökning av öring i Trosaån
Sportfiskarna jobbar för mer öring i hela landet
Fiskevård i Taxingeån kan ge mer öring i Mälaren
Filmen Silverskatten, öringfiske och fiskevård för havsöring
Naturliknande fiskvägar i södra Sverige, rapport 2014:11, Havs och Vattenmyndigheten