Foto: Bengt Olsson / Röding är en art som kommer att påverkas av brunare vatten och sämre siktdjup.
Så kallad ”förbruning” vilket innebär att vattnet blir brunfärgat, är ett pågående fenomen som kommer att förändra ekosystemen i sjöar och vattendrag över hela landet.
Forskningsresultat från flera studier visar att sjöar i hela landet och på flera håll runt norra halvklotet blir mer brunfärgade och att det kan komma att kraftigt påverka vattnens ekosystem. Den pågående klimatförändringen bidrar sannolikt till förbruningen.
Att vattnen blir mer färgade beror på att mer organiskt material läcker ut i vattnet från omgivande mark. Det är en komplex process som då även innebär att en ökande andel av sjöarnas produktion grundas på energi från landväxter. Mycket forskning pågår idag runt förbruningen, men man kan ännu inte säga exakt hur mekanismerna ser ut som ger det ökande utflödet av organiskt material. Olika studier visar att det finns flera möjliga orsaker som sannolikt samverkar, där flertalet är kopplade till klimatförändringen och annan mänsklig påverkan, exempelvis ett blötare och varmare klimat, och ändrad markanvändning.
En annan orsak som kan bidra är minskad försurning, då man funnit att en minskad mängd sulfat från användning av fossila bränslen leder till återhämtning från försurningen av marken. Detta ger en ökning då humusämnen som läcker ut i vattnet är mera lösliga vid högre pH-värden.
En annan teori är att en ökande andel gran i avrinningsområdena kan bidra till mer organiskt material i vattnet, genom att just dessa skogar läcker stora mängder humusämnen till sjöar och vattendrag.
En direkt följd av brunare vatten är exempelvis att vattentäkter påverkas och att man då på sikt måste rena dricksvattnet. På sikt kommer även fiskbestånden att påverkas av det brunare vattnet som kommer att ge en annan form av produktion och näringsväv i sjöarna.
-Man kan säga att en ökande andel av produktionen i sjöarna grundas på energi från landväxter. När materialet från land bryts ner i vattnet så bildas koldioxid som lämnar vattnet upp i atmosfären. Dessutom bildas metan, en kraftfull växthusgas, som även den avges till atmosfären, berättar Lars J. Tranvik, professor i limnologi vid Uppsala universitet.
Minskat siktdjup ger sämre produktion i sjöarna
Två av de forskningsprojekt som studerar klimatförändringens effekter på våra sjöar är ”Monitoring and management of Arctic lakes in a changing climate drivs i samarbete mellan Umeå universitet och de tre nordligaste länsstyrelserna. Syftet är att förbättra kunskapen och övervakningen av klimatpåverkan på arktiska sjöar och dess fiskproduktion. Projektens resultat kan ge kunskap för att utveckla en hållbar förvaltning av känsliga och värdefulla vatten.
Vad man vet redan idag är att uppvärmningen blir stor i Arktis och att även högt liggande fjällsjöar kommer att påverkas. Fjällvatten kommer att bli både varmare och på sikt brunare då växtligheten kommer att öka runt sjöarna och mer organiskt material kommer att läcka ut och färga vattnet. Detta kommer att minska siktdjupet vilket kommer att förändra vattnets ekosystem.
– Det är tillgången på ljus och inte främst tillgången på näring, som är nyckelfaktorn som styr fiskproduktion i de flesta fjällvatten. När vattnet blir varmare och brunare och siktdjupet minskar förändras produktionen i sjöarna, bland annat genom att produktionen på botten minskar då mindre ljus når ned. Vår tes är att fiskproduktionen då kommer att minska och att fisken även minskar i storlek, trots att vattnet blir mer varmare och möjligen också lite näringsrikare, berättar Pär Byström, forskare vid Umeå universitet.
Arter som kommer att påverkas negativt av varmare och brunare vatten är exempelvis röding som är specialiserad att leva i klara kalla vatten samt stora rödingars viktigaste föda som bottenlevande kräftdjur och insektslarver som lever av alger som produceras på sjöbottnarna.
Läs mer om projekten här:
Monitoring and management of Arctic lakes in a changing climate
Adaptive management of fish populations in a changing climate