Foto: Jimmy Åteg / Pjältån 25 april 2017.
Sportfiskarna menar att Norrköpings kommun brister i sitt tillsynsansvar genom att tillåta en bevisligen miljöfarlig verksamhet att fortsätta i direkt anslutning till länets viktigaste havsöringså.
Trots upprepade utsläpp kan företaget Sveprol fortsätta sin verksamhet med återvinning av fett i direkt anslutning till Pjältån.
Pjältån är Östergötlands läns viktigaste reproduktionslokal för havsöring. Den 8 km långa ån rinner från sjön Näknen till Bråviken. Ån producerar tusentals havsöringssmolt och har stor betydelse för fisket efter havsöring på kusten. Ån har även stor betydelse som lekområde för flodnejonöga. Delar av den unika och mycket skyddsvärda ån ingår i ett Natura 2000 område: Skriketorpsravinen.
I bevarandeplanen för Natura 200-området Skriketorpsravinen står bland annat: ”Verksamheter som finns uppströms i avrinningsområdet, och som allvarligt kan påverka vattendragets kvalitet och kvantitet, ska minimeras i dess påverkan och nya verksamheter kan behöva tillstånd.”
Uppströms Natura 2000-området ligger Sveprols anläggning. Företaget återvinner fett från restauranger och livsmedelsindustrier och hanterar därmed detta i direkt anslutning till ån. 2011 släpptes uppskattningsvis 500 liter fett ut i Pjältån vilket slog ut havsöringsbeståndet nedströms anläggningen. Uppskattningsvis 10 000–15 000 öringar saknades vid de undersökande elfisken som genomfördes efteråt.
Utsläppen fortsätter
Efter det stora utsläppet 2011 har utsläpp skett två gånger under 2016 (4 april och 15 augusti) samt vid flera tillfällen i år, bland annat 27 mars. Det lokala fiskevårdsnätverket ”Havsöringsväktarna” punktmarkerar numera Sveprols anläggning och har vid ett flertal tillfälle påtalat brister i hanteringen och dokumenterat och rapporterat flera mindre utsläpp till kommunenshandläggare. Senast nu i april har nätverket fotat och filmat kontaminerat dagvatten som läckt ut i Pjältån från Sveprol.
Kommunen nöjda med Sveprol
Sveprol har genomfört ett antal åtgärder för att minimera riskerna för fler utsläpp, bland annat en invallning av anläggningen och ingjutning av dagvattenbrunnar. Man har även vallat in hela gårdsplanen och byggt ett skärmtak över lastplatsen. Företaget uppger samtidigt att man sett över sina rutiner för lossning. Kommunens handläggare Isabelle Brobeck har i en skrivelse uttryckt att kommunen är nöjd med åtgärderna, trots att utsläppen bevisligen har fortsatt efter åtgärderna. Enligt uppgifter från kommunen har avdelningen för Miljö- och hälsoskydd nu även ställt sig positiva till en ansökan från Sveprol om bygglov och strandskyddsdispens för anläggande av en parkering 30 meter från Pjältån. Ansökan är nu under handläggning.
-Problemet med kommunens tillsyn är att de inte tar situationen på tillräckligt allvar. Genom att ständigt godta företagets åtgärder som tillräckliga blir inte utsläppen anmälda och företaget kan fortsätta verksamheten i direkt anslutning till ån och nu även söka tillstånd att bygga en parkering och därmed i ännu högre grad permanenta verksamheten, påpekar Nils Ljunggren, projektledare på Sportfiskarnas kontor i Nyköping.
Dubbelfel av kommunen
I skrivelsens från kommunens handläggare Isabelle Brobeck som Sportfiskarna tagit del av lyfter kommunen fram att tätheten av havsöring var mycket hög 2012, året efter det stora utsläppet. ” Värt att notera är emellertid att elfisket 2012 visade på det dittills högsta antalet öringar per 100 m2 sen mätningarna påbörjades”.
-Detta är knappast ett argument för att Sveprols verksamhet vid Pjältån ska få fortsätta. De höga tätheterna 2012 beror förmodligen på att den kull havsöring som kläcktes året efter saknade konkurrens från alla äldre fiskar som dött i utsläppet och därmed fick en högre överlevnad, poängterar Nils Ljunggren.
Man bör även väga in att alla öringar som dog 2011 har inneburit att allmänhetens sportfiske på kusten i Bråviken sannolikt har varit sämre åren efter då tillgången på fisk varit sämre.
-Sportfiskarna anser att Sveprols anläggning bör flyttas. Det är ett systemfel att verksamheten fått tillstånd i direkt anslutning till ett vattendrag med så höga naturvärden och av så stor betydelse för sportfisket, avslutar Nils Ljunggren.