Foto: Diane Keetlaer Olsson/ Fiskelycka är att fånga en praktfull röding!
Från Dalarna och norrut finns fortfarande säker is på många vatten och man kan pimpla röding. Vi ger dig tipsen för att lyckas.
Rödingpimpel är i grunden ganska enkelt, rödingen är aktiv i kallt vatten och därför ofta bra på hugget. Bara man hittar fisken och har rätt utrustning så får man i regel fisk. Vi berättar här om fiske med både klassiska rödingblänken och fiske med mormyska.
Fiske med rödingblänke
Fiskar man med blänke är det själva blänket som ska locka fram rödingen, kanske för att det liknar en annan röding som är på jakt. Rödingen hugger sedan på den agnade kroken som sitter under blänket på en tafs. Blänket väger en del och därför behövs ett kraftigare pimpelspö.
Kroken agnas oftast med maggot, gärna en blandning av röda och vita maggots. Börja med att dunka blänket i botten några gånger, höjs sedan upp blänket någon decimeter och gör några större lockryck innan du minskar ned på rörelserna och växlar med små darrningar. Får du ingen reaktion från fisken kan du prova att succesivt höja upp blänket i vattnet. I början av säsongen kan fisken ofta gå alldeles under iskanten. Nappar fisken försiktigt ska man inte ha för bråttom att göra mothugg: låt rödingen ta in betet ordentligt i munnen först. Du ser ofta nappet på att linan glider iväg åt sidan. Ofta hugger dock rödingen mycket aggressivt. Då är det viktigt att inte lägga ifrån sig pimpelspöt obevakat när man fikar!
Foto: Bengt Olsson/Lämplig lindimension för fiske med blänke är 0,25-0,30 mm. Tafsen mellan blänke och krok kan vara omkring 15 cm, exempelvis Kamasan B980 eller B983 är bra krokmodeller och lämplig krokstorlek är 8-12.
Fiske med mormyska
En mormyska är en liten pirk som imiterar en liten fisk eller en insekt, kräftdjur, eller liknade. För att kunna fiska med ett så litet och lätt bete behöver man relativt tunn lina och ett lätt pimpelspöutrustat med en så kallad mormyskatopp. En mormyskatopp är en mjuk nappindikator som hjälper en att se försiktiga napp.
Foto: Bengt Olsson/ En bekväm stolryggsäck eller skrylla att sitta på gör det enklare att fiska fokuserat. Notera mormyskatoppen på pimpelspöet som registrerar minsta napp.
Mormyska agnar man oftast med maggot eller mask. Man fiskar betet med små rörelser, exempelvis genom att höja och sänka mormyskan långsamt och darra med pimpelspöet så att den vibrerar förföriskt. Man kan även omväxla med att hålla stilla i perioder. Det är viktigt att hela tiden ha blicken på linan och/eller mormyskatoppen. Ofta nappar fisken när du sänker ned, du ser då att det är napp genom att linan slaknar och nappindikatorn reser sig uppåt.
Foto: Bengt Olsson/Rödingen högg på gul-orange mormyska.
Napp kan även synas genom förvånansvärt små ryck i linan och att linan sticker ut åt sidan. Ha inte för bråttom med att göra mothugg om fisken nappar försiktigt, utan ge den tid att ta in betet kroken i munnen och lyft sedan spöet i en lugn men snabb rörelse. I regel börjar man fisket vid botten och letar sig sedan högre upp i vattnet. Ofta hugger det alldeles under iskanten. Lämplig lindimension för mormyska är: 0,18-0,22 mm.
Foto: Bengt Olsson/Med en ask med olika mormyskor kan man prova olika färger och storlekar.
Leta rätt på fisken!
Rödingfiske handlar framför allt om att lokalisera fisken. Hittar du röding är den ofta huggvillig då vattentemperaturen nu är optimal för denna kallvattensfisk. I början av issäsongen har många fiskar precis lekt och är därför både aggressiva och hungriga och återfinns ofta i närheten av lekgrunden. Längre fram på säsongen kan fisken börja hugga vid väderomslag och när snön tinar bort från isen så att ljusinsläppet ökar. På och runtom grundområden är bra platser att leta fisk på. Prova även i vikar och runt uddar. När isen är tunn är det lätt att borra hål och man kan söka av stora områden i jakten på de rödfenade. Tunn is släpper även igenom mycket ljus och man kan då även kikpimpla på grunt vatten vilket är oerhört spännande. Man ligger då på mage på ett liggunderlag eller liknande och tittar ner i hålet på betet och kan se direkt hur fisken simmar fram och nappar. För att lättare se vid kikpimpel kan du ta med krossade äggskal att släppa ner på botten. Du får då visuella riktmärken som gör det enklare att urskilja fisken. Men många sjöar har så klart vatten att det även funkar att sitta på en stolryggsäck eller skrylla och titta ner i vattnet för att se rödingen komma. Rödingen går ofta just under iskanten.
Foto: Diane Keetlaer Olsson/Större röding hjälper man enklast upp ur hålet med handen.
Ta inte mer än du behöver
Röding är en stimfisk. Du kan få många fiskar på en kort stund om huggperioden infinner sig. Det är svårt att släppa tillbaka fisk oskadd om det är under minus 10 grader, då fiskens ögon lätt skadas av kylan och fiskens slemskikt inte mår bra av att ligga mot snö och is. Fiska därför med måtta och ska du återutsätta fisk ska det ske varsamt, utan att fisken ligger direkt på snö eller is, och så snart som möjligt. Fjällröding är fantastiskt gott, speciellt de lite fetare fiskarna. Men utlekta äldre och större rödingar är ofta mindre fina i köttet och kan därför gärna försiktigt släppas i igen. De flesta kortfiskeområden har en baglimit för röding på sina vatten. Kolla vilka fiskeregler som gäller innan du börjar fisket.
Foto: Diane Keetlaer Olsson/Isfisket blir extra mysigt med fika vid öppen eld.
Njut av isfisket!
Rätt utrustad kan man ha en totalupplevelse på isen med god mat och varm dryck. Klä dig efter lager på lager principen där yttersta lagret ska vara vindtätt och gärna vattentätt. En bra varm mössa och torgvantar och ett par tjocka tumvantar samt vattentäta vinterkängor eller rejäla fodrade stövlar håller dig varm. En viktig detalj är att man inte ska glömma bort att dricka ordentligt även när det är kallt. Blir man uttorkad tröttnar man fort och man kan få ont i huvudet och då fiskar man naturligtvis sämre. En vattenflaska isolerad med en socka eller liknande är därför bra att ha med sig.
Var finns säker is?
Vill man ha is tidigt på säsongen ska man inrikta sig på mindre vatten i Norrlands inland och i fjällkedjan. De större sjöarna tar längre tid på sig att kylas ned och blåst och strömdrag hindrar isläggningen medan mindre tjärnar fryser betydligt tidigare utan att blåsa upp lika lätt vid stormigt väder. Man kan hitta vatten att pimpla tidigt på från Kiruna i norr till Dalarna i söder. Har man tur fryser isen innan det kommer en massa snö. Då blir isen bäst. I större sjöar kan vissa vikar frysa tidigt och bli fiskbara. På många ställen finns vägnära fiskevatten som man enkelt når med bil, exempelvis runt Särna och Idre i norra Dalarna. Det finns även många Facebookgrupper för isfiskare, exempelvis Pimpelfiskare Hälsingland som brukar uppdatera om isläget på olika vatten. Många fiskecamper/fjällanläggningar hyr ut både stugor och skotrar och kan guida nybörjaren till bra pimpelsjöar med säker is. Sent på säsongen är det även då så att man i regel hittar säkra isar i Norrlands inland och i fjällen. OBS: tänk på att israpporter är färskvara! Omslag till mildare väder med regn och blåst kan snabbt förändra en säker is. Kolla alltid väderleken när du planerar din fisketur: SMHI.
VIKTIGT FÖR SÄKERHETEN: Innan du börjar fisket ska du alltid själv kolla isen och vara rätt förberedd med säkerhetsutrustning. Minst 10 centimeter kärnis är ett bra mått på säker is. Tänk även på att kontrollera isen vid förflyttningar, vind, strömmar och snödjup kan påverka isens tjocklek så att isen är väldigt tunn på vissa områden. Säkerhetsutrustning som du bör ha med: isdubbar som du bär lätt tillgängliga under hakan, ispik, extrakläder i en tät plastpåse, mobil i vattentätt fodral, livlina och minst en bra fiskekompis -så att ni kan hjälpas åt om olyckan är framme! Läs mer om issäkerhet på: www.issakerhet.se