Foto: Lars Ljunggren / Regleringsdammen i Norrsundet som i projektet ska ersättas med en naturlig sjönacke.
Sportfiskarna har tagit fram ett förslag för att restaurera Hamrångeån i Gävleborgs län. Genom att avlägsna vandringshinder och återställa viktiga biotoper i ån kommer alla fiskarter att gynnas, både stationär och kustlevande fisk. Genom att återskapa strömsträckor hoppas man bland annat på sikt få ett havsöringsbestånd i ån.
Hamrångeån har mycket höga naturvärden, i synnerhet för vandrande fisk. Historiskt har kraftiga ingrepp skett i ån som reducerat dessa värden. Vid utloppet vid Norrsundet har det länge funnits industrier vars vattenbehov styrt regleringen av Hamrångeån. Sedan massaindustrin i Norrsundet lagts ned finns nu mycket goda förutsättningar att restaurera ån. En överenskommelse har slutits mellan Stora Enso AB och Sportfiskarna att verka för att avveckla vattendomar och återställa ån i ett gemensamt projekt.
– Sportfiskarnas systematiska och långsiktiga arbete med att restaurera kustmynnande vattendrag gör det möjligt att driva ett sådant här stort projekt. Vi har också anlitat spetskometens i form av DHI som är experter på översvämningsmodelleringar och Anders Bruks som är expert på återställning av vattendrag, samt Sven Jansson som juridiskt stöd för att ro det här mångmiljonprojektet i hamn, berättar Sportfiskarnas biolog Lars Ljunggren.
Dammarna som idag reglerar Hamrångefjärden ska ersättas av naturlika robusta sjöutlopp och att delar av åns lopp ska restaureras för att återskapa lek- och uppväxtområden för vandrande fisk. Åtgärderna ska dimensioneras med hjälp av avancerade flödesmodelleringar så att översvämningsrisken kring Hamrångefjärden också minskar vid extrema flöden.
Vid nästan alla fiskevårdsprojekt så är ofta den byråkratiska processen den största utmaningen. I det här fallet har 700 sakägare identifierats och bjudits in till samråd, Sportfiskarnas förslag togs väl emot av de lokala intressenterna vid samrådsmöte. Delar av ån rinner också genom ett Natura 2000 område, varför särskild hänsyn måste tas. Därefter ska en ansökan till domstol författas, den fortsatta juridiska processen beräknas ta åtminstone ett år.
– Det här är ett otroligt spännande projekt! I synnerhet som jag fortfarande har minnen, hur strömmarna såg ut innan de rensades. Som liten parvel fick jag ofta följa med farfar till ån för att vittja lakryssjor, avslutar Lars Ljunggren.
Mer info: Lars Ljunggren, 0703-181745, lars.ljunggren@sportfiskarna.se