Foto: Bengt Olsson / Kvicksilverhalten i fisken har analyserats i mindre abborre.
Kalkning av sura sjöar minskar halterna av kvicksilver i fisk. I sura, okalkade sjöar är halterna högre men sjunker långsamt när vattnets pH återhämtar sig. När kalkningen upphör kan kvicksilverhalterna i insjöfisk öka igen. Det visar det nationella kalkningseffektuppföljningsprogrammet IKEU:s mätningar av kvicksilver i abborre under åren 1998-2015.
En artikel om kvicksilver i kalkade och försurade sjöar finns med i ”Sötvatten 2016”, Havs- och vattenmyndighetens årliga rapport från miljöövervakningen i sötvatten. Sportfiskarna har ställt några uppföljande frågor till Marcus Sundbom, forskare på Stockholms universitet, som lämnat underlag till denna artikel.
Kvicksilverhalten är tydligt högre i fisk från sura sjöar, vilka är de olika faktorer som bidrar till detta?
Tidigare forskning har identifierat flera faktorer som, direkt eller indirekt, kan förklara det välkända sambandet mellan vattnets surhet och kvicksilverhalter i fisk. Man vet inte vilka faktorer som är viktigast. Förmodligen varierar det mellan sjöar beroende på var de ligger, varför de är sura och andra lokala betingelser.
Exempel på faktorer:
Produktionen av metylkvicksilver är komplex men man vet att den kan gynnas av lågt pH och höga sulfathalter.
När det gäller antropogen försurning uppvisar deposition av kvicksilver och försurande ämnen ett liknande geografiskt mönster.
Ökad mobilisering av kvicksilver från avrinningsområdet i sura marker.
Effektivare bioackumulering i sura vatten p.g.a. låg primärproduktion (=liten bioutspädning) eller förändrad metabolism hos surhetsstressad fisk som kan ge ett ökat upptag eller minskad utsöndring av kvicksilver.
Enligt IKEU:s delprogram för kvicksilver i abborre kan man nu i fyra av sex undersökta sjöar se ett tydligt samband mellan avslutad kalkning och ökade kvicksilverhalter, hur representativt är det för sjöar i hela landet?
Det är svårt att svara på hur representativa IKEU:s kalkavslutssjöar är i det hänseendet. Men beslut om att kalkningen ska minska eller avslutas helt berör i regel sjöar som man bedömer inte kommer bli kraftigt återförsurade. Den ökning av kvicksilver som vi ser i kalkavslutade sjöar är långsam och det är fortfarande långt upp till de nivåer som rådde innan kalkning och den ”naturliga” återhämtningsfasen. När sjöns pH börjar stabiliseras efter avslutat kalkning förväntar jag mig att även kvicksilverhalterna stabiliseras. Men hur lång tid detta tar är oklart så det är viktigt att fortsätta följa utvecklingen.
Generellt pågår en återhämtning från försurningen, vilka faktorer skulle kunna ge ökande kvicksilverhalter i fisk i svenska sjöar framtiden?
Under det senaste decenniet har halterna minskat i de flesta av IKEU:s och den nationella miljöövervakningens tidsseriesjöar. Där ses ett samband mellan minskande kvicksilverhalter och återhämtning från försurning, men vi kan ännu inte se motsvarande samband med ökande vattenfärg eller klimatfaktorer. På längre sikt kan dock klimatförändringar påverka, särskilt om vi får ett blötare och varmare klimat med återkommande översvämningar som ökar risken för läckage och metylering av gammalt kvicksilver som finns kvar i markerna. Å andra sidan kan hotet om klimatförändringar påskynda avvecklingen av kolkraft som globalt står för de största kvicksilverutsläppen idag.
Naturvårdsverkets tidigare försöksverksamhet under 80-talet visade att en väl utförd kalkning kunde sänka halten av kvicksilver i småabborre med upp till 30 % på två år. Kan man därmed slå fast att kalkning kan bidra till lägre kvicksilverhalter i fisk?
För sjöarna som ingick i studien minskade kvicksilverhalten i genomsnitt med 30 %; bland dessa fanns sjöar som inte reagerade signifikant på kalkning och andra sjöar som påverkades tydligt. För en enskild sjö kan man alltså inte säkert avgöra om kalkning skulle leda till lägre halter.
Om man tittar på sjöar som inte kalkades så har halterna minskat där också, men över mycket längre tid.
Man skulle kunna säga att kalkningen var en åtgärd som på några år åstadkom vad den passiva återhämtningen gjort på 30 år.
Kalkning hade bevisligen en effekt. Men det är inte säkert att kalkning skulle ha lika påtaglig effekt på kvicksilver idag som den hade då när försurningen kulminerade.
Läs hela artikeln om kvicksilver och försurning och mer om miljöövervakningen i våra sjöar och vattendrag i: ”Sötvatten 2016”.