Foto: Lars Vallin / Massor av småöring från en liten gotländsk bäck.
Öringen är en av våra viktigaste fiskar för sportfisket och samtidigt en av de fiskar som drabbats hårdast av miljöförstöring. Sportfiskarna driver idag många olika projekt för att förbättra för öringen landet runt. Vi har samlat ett axplock av några aktuella åtgärder.
– Öringen är en fantastisk fisk som kan anpassa sig till många olika miljöer. Men på grund av olika vandringshinder och försämrad vattenkvalitet har bestånden kraftigt minskat i många vatten. Många unika öringstammar har sorgligt nog även utrotats. Sportfiskarna jobbar idag på många olika sätt för att förbättra för öringen, berättar Markus Lundgren, Sportfiskarnas nationellt fiskevårdsansvarige.
Foto: Tobias Fränstam / Utrivning av ett vandringshinder i Muskån.
Restaurering av strömbiotoper
På många platser i landet har människan förändrat och försämrat de strömvatten där öringen leker och växer upp, det kan exempelvis handla om att vi rätat vattendragen, plockat ur sten, att vi har dämt upp vattendragen, byggt vattenkraftverk, eller på andra sätt skapat vandringshinder. Via flertalet av våra regionkontor arbetar Sportfiskarna med att restaurera vattendrag för både stationär öring och för havsöring.
– I Sörmland har vi för närvarande öringprojekt på gång i Trosaån, Näveån, Buskhyttebäcken och Ålbergaån. Vårt fokus är att skapa fria vandringsvägar, biotopvårda och därigenom återintroducera öringen i vattendragen. Nyligen visade uppföljning med elfiske att våra åtgärder i Trosaån fått öringbeståndet att fullkomligt explodera på två år. Vi har nu 5-6 gånger så mycket öring jämfört med innan åtgärderna, berättar Rickard Gustafsson, projektledare på Sportfiskarna.
Foto: Benny Lindgren / Kalkning är livsnödvändig för många öringbestånd i landet.
Kalkning viktig på Västkusten
Olika regioner i Sverige har olika förutsättningar och hinder för att öringen ska kunna öka. På Västkusten är försurningen ett problem tillsammans med att vattendragen är kraftigt påverkade av mänsklig aktivitet. Men olika långsiktiga fiskevårdsinsatser har tillsammans med kalkning gett öringen möjlighet att öka kraftigt. Därigenom har ett fantastiskt fiske efter havsöring skapats på kusten. Då Västerhavets saltvattensarter tyvärr fiskats ut är havsöringen idag faktiskt den dominerande rovfisken i kustzonen. Sportfiskarnas regionkontor i Göteborg har sedan 2011 jobbat med fiskevårdsinsatser i ett drygt 40-tal vattendrag.
– Vi har framförallt arbetat i fyra stora avrinningsområden till Göta älv: Säveån, Lärjeån, Grönån och Solbergsån med biflöden. Samtliga avrinningsområden kalkas och vårt arbete är ofta inriktat på både öring och på flodpärlmussla, som har öringen som värddjur. Båda arterna gynnas av åtgärderna och vi förbättrar därmed även fisket på kusten då samtliga dessa avrinningsområden är mycket viktiga för havsöringen, berättar Niklas Wengström, fiskevårdskonsulent och en av landets ledande forskare på flodpärlmussla.
Även små vattendrag viktiga
Öringen nyttjar ofta väldigt små vattendrag för lek och många bäckar små kan ge många öringar på kusten. På Gotland är många vattendrag väldigt små men de hyser ändå ofta goda bestånd av havsöring och stora insatser har gjorts inom öringfiskevården på Gotland sedan 1970-talet. Mycket finns ändå fortfarande kvar att göra. Kopparsviksbäcken, med mynning omedelbart söder om Visby hamn, är ett bra exempel på ett oansenligt men värdefullt litet vattendrag. Stora fiskar trasslar sig här varje höst upp för den branta halvöppna kulverten, som rinner rakt igenom vägbanken som leder ner mot hamnen. De reproduktiva sträckorna är inte längre än cirka 200 meter.
– Vi ska nu förlänga leksträckorna i bäcken genom att skapa en ny fåra istället för den raka och delvis kulverterade sträckning som vattendraget har idag. Det skulle öka den reproduktiva delen av bäcken avsevärt och på sikt ge fler vuxna fiskar på kusten. Tanken är också att genom projektet skapa en spännande och attraktiv vattenmiljö mitt i Visby, lämplig för exempelvis förskolebarn och skolklasser att besöka, säger Lars Vallin, projektledare på Sportfiskarnas Visbykontor.
Vattenbrist i sydöstra Sverige
Södra ostkusten och Öland och Gotland har idag historiskt låga grundvattennivåer på grund av lite nederbörd vilket påverkar öringen i många mindre vattendrag. I många kustmynnande vattendrag har havsöringen svårt att ta sig upp för lek. De minsta vattendragen är idag torrlagda vilket omöjliggör lek för öringen om inte kraftiga regn kommer under hösten. Tidigare utdikningar av jordbruksmark bidrar även till uttorkningen.
– På kusten kan man ibland se leköringar ta hjälp av dyningarna genom att i princip surfa in i kustmynnande vattendrag med lite vatten. I vissa fall fungerar det men det kan också misslyckas så att öringen strandar och dör. På Gotland gräver vi upp mynningarna på flera kustmynnade vattendrag varje år där mynningen täppts till av sten efter exempelvis stormar så att öringarna kan simma upp, berättar Lars Vallin.
Foto: Sportfiskarna / Elfiske gör det möjligt att hålla koll på hur bestånden mår och utvecklas.
Elfiske viktigt som utvärdering
Innan man genomför åtgärder gör man i regel undersökande provfisken för att se om det redan finns öring eller annan fisk i vattendraget. Då kan man även jämföra antalet fiskar före och efter åtgärden och utvärdera resultatet. Ett exempel på detta är Snärjebäcken, två mil norr om Kalmar, där rensade sträckor biotopvårdades i augusti. Innan arbetet inleddes elfiskade man på fem lokaler, och öring påträffades vid samtliga. Vissa av sträckorna gav väldigt högt antal, exempelvis 55 fiskar på en 15 meter lång sträcka med en blandning av årsyngel och 1- och 2-åriga fiskar.
– Tätheterna av öring var ett skönt besked på att vattendraget redan fungerar ganska bra, det har aldrig gjorts ett riktigt elfiske i Snärjebäcken så detta var goda nyheter, berättar Olof Engstedt, Sportfiskarnas projektledare i Kalmar.
De åtgärder som sedan är gjorda innebar att 25 ton lekgrus och 30 ton större sten har placerats ut nedströms Rockneby och vid Hultsby.
– Öringens lek- och uppväxtplatser har därmed förbättrats avsevärt samtidigt som nya ståndplatser har skapats och beståndet har nu möjlighet att öka. Åtgärderna gynnar även all biologisk mångfald i vattendraget och det ska bli mycket spännande att se hur öringen svarar på åtgärden, säger Olof Engstedt.
Foto: Rickard Gustafsson / Små välmående öringar från Trosaån.
Mer vild havsöring i Skärgården
I Stockholmsregionen finns ett stort intresse för ett förbättrat havsöringsfiske på kusten men antalet havsöringsförande vattendrag är idag begränsat. Sportfiskarna jobbar dock långsiktigt för att öka andelen vild fisk i regionen. Under senare år har exempelvis en rad vandringshinder åtgärdats i havsöringsförande vattendrag och lekplatser har återskapats. Planerade åtgärder framöver är bland annat att lägga ut 100 ton sten i Bränningeån i Södertälje för att bygga uppväxtplatser för öringen och att ta bort vandringshinder i Trehörningsbäcken i Åkersberga.
– Vi har även inventerat alla bäckar på Värmdö. Det finns potential för mer havsöring i dessa, ett problem är att de flesta bäckar torkar ut på sommaren. Men det finns öringstammar som anpassat sig till dessa förhållanden genom att ynglen vandrar ut på försommaren innan bäckarna torkar ut, berättar John Kärki, fiskevårdare på Sportfiskarnas regionkontor i Mälardalen.
Mer öring i norr
Sportfiskarnas laxprojekt ”Projekt laxförvaltning för framtiden” som är baserat i Luleå omfattar även arbete med öring. Projektet syftar bland annat till att skapa en effektiv och kunskapsbaserad förvaltning av de lokala lax- och havsöringsstammarna i Natura 2000-området i Råneälven.
– Förutom förbättrad förvaltning kommer vi bland annat att jobba med konkreta åtgärder som undersökande elfisken, fiskräknare för att kontrollera uppgången av fisk, samt utveckling av fångstrapportering. Just nu pågår en översyn av elektronisk fångstrapportering och elfiske inom Råne älvdal, berättar Glenn Douglas, projektledare på Sportfiskarnas Luleåkontor.
Skolbäcken – fiskevård för unga
Från och med 2016 storsatsar Sportfiskarna på fiskevård på skoltid genom projektet Skolbäcken. I fyra regioner runt om i Sverige kommer förbundets ungdomsansvariga årligen att ta ut omkring 1500 skolbarn till strömmande vatten där de får uppleva spännande natur och lära sig om fiskevård på riktigt. I exempelvis Malmö har femteklassare nu under hösten fått bygga lekplatser för öring i Risebergabäcken. Syftet är även att barnen genom projektet får en känsla av att de med små medel kan göra något för miljön.
– Barnen bor ju själva häromkring och förhoppningsvis får de en känsla av att det här är deras bäck som de måste ta hand om, säger Esbjörn Möllerström, regionalt ungdomsansvarig.
Fiskevårdsfonden och Ge fan i våra vatten
Förutom egna konkreta fiskevårdsåtgärder stöttar Sportfiskarna även lokal fiskevård bland våra anslutna föreningar via förbundets fiskevårdsfond som årligen delar ut omkring 200 000 kronor till olika insatser runtom i landet. Fiskevård för öring är bland de vanligaste åtgärderna som fonden ger bidrag till. Projektet ”Ge fan i våra vatten” samlar in pengar till fiskevård och uppmärksammar hur illa ställt det är med miljön i många svenska vatten. Projektet startades av en grupp rockmusiker tillsammans med Sportfiskarna och närmare två miljoner kronor har samlats in till fiskevård sedan starten. De fiskevårdsprojekt som fått pengar hittills har varit inriktade på arter som gädda, lax, harr och havsöring. Senast pengar delades ut gick 100 000 kronor till utrivning av två kraftverk i Gnarpsån i Nordanstigs kommun i Hälsingland. Genom utrivning och återställning av vattendraget återskapas fria vandringsvägar till 120 km strömmande vatten mot dagens 5 km.
– Vi förväntar oss nu en kraftig ökning i produktionen av framförallt havsöring när mängden lekområden mångdubblas, kommenterade kommunens fiskevårdare Johan Andreasson.
Mer info om Sportfiskarnas fiskevård: Markus Lundgren, 08-410 80 627, markus.lundgren@sportfiskarna.se