Foto: Storfiskregistret / Mätning av ett historiskt gäddmonster.
I mitten av augusti skapade duktige specimenfiskaren Kalle Maripuu historia då han på riktat spinnfiske drog en makalöst fet gädda i jämtländska Landösjön. Läs den spännande historien om hur en riktad fiskesatsning resulterade i en gädda på 20,02 kilo.
Nu har det otroliga hänt igen: ytterligare en gädda över 20 kilo har fångats. Och historien bakom är fantastisk. För inte nog med att fångstmannen Kalle Maripuu fångade den största spinnfiskade gäddan registrerad i Storfiskregistret, dagen innan fick han dessutom en abborre på över två kilo!
Ett magiskt fiskedygn för Kalle
Kalle Maripuu från jämtländska orten Ås berättar själv:
- Jag avbröt semestern en vecka tidigare än övriga familjen och åkte hem till Jämtland. Främst för att jobba, men mellan extra arbetspass, dagismöten och annat fanns chans till två kvällars fiske efter jobbet innan höstens vardag skulle rulla igång. I kompisgänget med genuint fiskeintresserade har alltid några av oss alltid haft gäddan i centrum.
Kalle, liksom många i gänget, har barn och arbeten som gör att det gäller att ta tillvara på timmarna som blir över - och att tillsammans lägga pussel med kontinuerliga rapporter, teroriutbyten, strategier och peppning. Kalle hade sin plan för de två kvällarna färdig. Första kvällen skulle läggas på abborre i Röningssjön i östra Jämtland.
Foto: Storfiskregistret / En makalöst fin abborre på 2200 gram.
– Jag vet att det finns grov fisk här, även om jag själv inte lyckats få någon. Jag började med att fiska mört för att få agn till abborrfisket, vilket var knepigt i den tuffa vinden. Abborrfisket visade sig vara väldigt trögt. Jag provade mig runt i sjön längs kanter och på olika djup. Jag fick endast enstaka gäddor och hittade inte heller de stora mörtstim som vi brukar försöka fiska omkring. Till slut bytte jag helt taktik. Med hjälp av mitt nya ekolod som frun gav mig i 40-årspresent bestämde mig för att rita upp sjön med sjökortsritningsfunktionen. Samtidigt tacklade jag om till ett bottenstudstackel med Bombervobbler och strax före mörkrets inbrott hittade jag äntligen ett rejält mörtstim som jag släpade Bombern rakt igenom. Hugget kom och jag var i början ganska övertygad om ännu en mindre gädda,men när jag såg den höga breda sidan ett par meter ner i det kristallklara vattnet började adrenalinet rusa.
Foto: Storfiskregistret
Abborren vägde 2 200 gram och var 54 centimeter lång. Kalle återutsatte fisken och kunde glad och trött gå i land. Han hade ju en plan till. Dagen efter skulle vigas åt gäddfiske i rikskända Landösjön - även känd för de gigantiska kanadarödingarna.
Eget bete för gäddsatsningen
– När jag kom i säng vid ettiden kändes det tveksamt om jag skulle orka utnyttja även sista kvällen men jag hade i alla fall kastat in jerklådorna, gäddpåken och båtmotorn i bilen.
I Landösjön får man inte fiska med egen båt utan man hyr båt på plats. Kalle lyckades få tag i en båt och började fiska klockan sju på kvällen. I änden av linan hängde han på sitt favoritbete - ett egenritat och egenhändigt tillverkat jerkbait.
Foto: Sportfiskregistret
– Det har en livlig side-to-side-rörelse och en oregelbunden rörelse uppåt och, ungefär som vissa havsöringsdrag har. Färgen tog jag fram med blekingefiskaren Jörgen Dahlin i telefon, där han fick beskriva sin önskefärg till blekingefisket. Den blev snabbt en favorit både i Blekinge och här uppe hos oss. Vi har tillsammans tagit har tagit runt tio gäddor över tio kilo på det här betet, som jag har förmånen att få bygga i Anders Wolfcreek Ulvforsens verkstad på Frösön, berättar Kalle.
Efter att ha tagit en första gädda, gjorde Kalle ett nytt kast. Det var då hugget kom, ganska långt från båten. Ett slackhugg, antagligen för att gäddan attackerade snett bakifrån.
– Fisken tog och fortsatte i samma kontinuerliga rörelse snett framåt höger och rörelsen fortsatte ända upp i ytan några meter längre fram. Mothugget blev inte det klassiska snabba rappa mothugget, utan snarare en lång svepande rörelse eftersom fisken kom emot mig. Fisken visade sig alltså nästan direkt och jag insåg att den var en rejält stor gädda som gjorde kraftiga svall i ytan. ”Över tolv” var min första tanke, men alla vet ju hur svårt det är att bedöma, berättar Kalle.
Håven är för liten och vågen bottnar
Gäddan var lugn och majestätisk i sina rörelser. Lugna, men tunga rusningar. Ibland fick Kalle känslan av små ”knäpp” i linan, som att krokfästet inte var optimalt, eller att tafsen eller linan hakat upp sig på något sätt. Han bestämde sig för att ta första chansen till håvning som dök upp.
– När den gled upp framför mina fötter håvade jag den underifrån. Jag lyfte håven, men gäddan var för lång för håvöppningen. Den vek inte heller ihop sig som gäddor brukar. Den var helt enkelt så välmatad och kompakt att jag nästan fick skaka ner den i håvnätet. I det här läget hade jag förstås insett att det inte var en tolvkilosfisk, utan något helt annat ...
När Kalle lyckades lyfta gäddan över relingen och hängde håven en tjugokilosvåg av märket Super samson bottnade vågen utan att fisken ens kommit upp från durken! Det omöjliga hade hänt. Kalle sänkte ner håven i vattnet så att gäddan fick vila ut, medan han funderade och ringde sin vän Anders ”Wolfcreek” Ulvforsen.
– Det har hänt något sjukt. Jag har bottnat vågen, väste en förmodat upphetsad Kalle fram och fick till svar:
– Sitt kvar! Jag slänger mig i bilen och kommer ut. Men du, vi måste ha vittnen. Erik Andersson är i verkstan. Jag tar med honom också.
Duon åkte sex mil med vågar, måttband och allehanda attiraljer, medan Kalle satt där i sin båt med gäddan håven och drev över Landösjön. Han passade på att ringa sin åttaårige och fisketokige son Erik, några i fiskegänget och skickade horder av SMS till sin bror som inte svarade i telefon.
Foto: Storfiskregistret
Nervös vägning och mätning
Med Anders och Erik på plats blötte killarna ner avkrokningsmattan ordentligt. Kalle doppade sin flytväst i vattnet och la över huvudet på gäddan för att hålla henne lugn under transporten in till land.
En noggrann vägning och mätning följde och till slut kunde siffrorna för evigt skrivas in i Kalles fiskemedvetande: 125,5 centimeter och 20,02 kilo. En groteskt fet gädda i allra bästa sommarkondition. Vad väger inte en sådan här koloss innan lek?
Foto: Storfiskregistret
– När vi sedan kunde se den stora gäddan lugnt glida ut i frihet igen släppte alla våra spänningar. Vilken fisk. Vilken abnorm kondition. Vid ryggfenan var den grov som en sjukilosgädda över nacken. Den var så grov att den nästan var stel i kroppen. Huvudet påminde om en krokodil, huden spände över ansiktet på den som att den inte hade något underhudsfett. Den gav ett gammalt intryck även om kroppen var i topptrim. Vilken lycka, vilken upplevelse! Overkligt fantastiskt, sammanfattar en lyrisk Kalle Maripuu.
Ett overkligt mål var nått. Gädda över 20 kilo. En dröm. Och på mindre än ett dygn hade kalle nu fått en abborre över två kilo och en gädda över magiska 20 kilo.
Viktigt värna om gäddan
Kalles och kamraternas hantering av fisken, samt inställningen att en sådan majestätisk fisk ska få simma vidare, är föredömlig. Kalle själv är noga med att påpeka vad det kan ge för resultat när man låter en fisk få simma åter och frodas, istället för att ha ihjäl den till ingen nytta.
– Jag hoppas att de gäddfiskare som letar sig hit respekterar de regler som finns i Landösjön. Inget fiske med fiskagn är tillåtet. Ett handhållet spö per fiskare, inget fiske från egen båt och säsonger som reglerar fisket – sjön stängs vår och höst. Jag hoppas även att ledningen för fiskevårdsområdet förstår värdet i detta fiske och att de slutar med decimeringsfiske på lekande gädda och kanadaröding, avslutar Kalle Maripuu.
Från Sportfiskarnas synvinkel är det ett trevligt exempel på hur en liten insats bidrar till ett hållbart fiske som uppskattas av många. Det ”decimeringsfiske” av gädda som bedrivs i många vatten är på många sätt en mycket förlegad inställning. Att decimeringsfiske skulle ha någon ekologisk fördel är uteslutet. Snarare visar det sig oftast att gäddans roll i ekosystemet är oerhört central för att andra arter ska frodas. Dessutom är ju gäddan idag vår kanske hetaste sportfisk, som oräkneliga sportfiskare från när och fjärran är beredda att lägga pengar och tid på att fiska efter. Kan man locka med ett gott gäddfiske finns mycket goda förutsättningar till ökad turism och otaliga sidointäkter i samband med en ökande skara sportfiskare i fiskevårdsområdet. Inte minst i en region som Jämtland, där denna gädda är fångad borde det finnas många möjligheter till detta.
Sportfiskarna hoppas på ett slut på decimeringsfiske av gädda i Landösjön och alla övriga sportfiskevatten och skickar ett stort grattis till Kalle Maripuu. Vilken superfångst!
Text: Nicka Hellenberg