Foto: Anders Lindgren / Död laxunge, potentiellt i miljonkronorsklassen.
7 juni torrlades delar av Säveån då kraftverket i Hillefors som ägs av Lerum Fjärrvärme stängdes av och inget vatten släpptes förbi under någon timme. Mycket värdefull lax från det unika Säveålaxbeståndet dog och stora och kostsamma fiskevårdsinsatser omintetgjordes. Händelsen visar med all tydlighet hur osäker vattenkraften är ur miljösynpunkt.
Det är svårt att i efterhand bedöma omfattningen av torrläggningen och uppskatta hur mycket fisk som dog då vattnet försvann. Ögonvittnesuppgifter och foton tagna under torrläggningen visar en hel del döda laxungar. Det årliga elfisket visar även på en tydlig nedgång i antalet laxungar på elfiskesträckan: 29 stycken, mot 132 i fjol. Förutom lax har fisk av övriga fiskarter som förekommer på strömsträckan som exempelvis stensimpor dött. Enligt ögonvittnet var även en tekniker från Lerum Fjärrvärme på plats vid kraftverket och bevittnade fiskdöden, men enligt ögonvittnet dröjde det tills vattnet släpptes på trots det akuta läget. Kraftverket ska enligt uppgifter från bolaget stängts av under 1,5 timme på grund av en 9 timmar lång driftstörning i Vattenfalls kraftverk i Solveden som ligger uppströms, vilket då initialt minskat vattenflödet i ån. Länsstyrelsen i Västra Götalands län har nu startat ett tillsynsärende och undersöker för närvarande vad som orsakade torrläggningen. Länsstyrelsen bedömer då även om det finns skäl för att åtalsanmäla händelsen. Vid en åtalsanmälan kan Åklagarmyndigheten sedan utreda om ett miljöbrott har begåtts.
– Räknar man på hur mycket omlöpet kostat och vilket värde varje enskild laxunge då motsvarar kan man konstatera att torrläggningen av Säveån i juni med påföljande fiskdöd bör ha kostat samhället mycket stora belopp. Prislappen på omlöpet och övriga fiskevårdande åtgärder vid Hedefors blev 43 miljoner. Det var kanske Sveriges dyraste laxsmolt genom tiderna som blev kråkmat, konstaterar Per-Erik Jacobsen, platschef på Sportfiskarna i Göteborg, som även utför elfisken i Säveån.
Omlöpet: en lång och kostsam process
Sportfiskarna började driva frågan om ett omlöp i Hedefors redan på 1980-talet och har tillsammans med Kammarkollegiet och Länsstyrelsen i Västra Götalands Län varit med under hela processen tills en slutlig överenskommelse nåddes i Mark- och miljööverdomstolen i Svea hovrätt och en dom 14 november 2011. Ett av skälen till att processen drog ut på tiden var att Lerum Fjärrvärme som äger Hedefors-, Hillefors- och Floda kraftverk ville få bindande garantier för att de skulle få en mycket frikostig ersättning vid byggandet av fiskvägen vid Hedefors.
Omlöpet och övriga fiskevårdande åtgärder som fingaller, intrångsersättning, mm, vid Hedefors kraftstation kostade totalt omkring 43 miljoner och färdigställdes 2013. Under de två påföljande åren visade undersökande elfisken att laxen direkt lekte ovanför omlöpet: 2014 fångades 12 laxungar och 2015 hade antalet ökat till 132. Optimismen var då stor om att omlöpet på sikt kommer att ge beståndet av den storvuxna och genetiskt unika Säveålaxen möjlighet att öka. Torrläggningen i juni visar tyvärr att den nuvarande vattenregleringen av Säveån vid vattenkraftverken inte fungerar felfritt och med nuvarande rutiner och teknik kan en torrläggning mycket väl ske igen med ny fiskdöd som följd.
– Det är väldigt tråkigt att samhället lägger ner så stora summor på fiskevårdsåtgärder som snabbt kan spolieras genom teknikfel vid kraftverken. Torrläggning har även hänt tidigare, bland annat 2006. Säveån med dess unika natur är tyvärr ett mycket reglerat vattendrag med ett flertal mindre vattenkraftverk uppströms Hedefors som kraftigt negativt påverkar miljön och fisken. Vill man förbättra vattenmiljön är det mycket enklare, säkrare och mer samhällsekonomiskt lönsamt att riva ut kraftverken i stället för att bygga kostsamma omlöp, kommenterar Per-Erik Jacobsen.