En havsöringshona vågade livet genom att simma med en våg över strandvallen. / Foto: Lars Vallin
Trots mycket höga vattenflöden i andra delar av landet har öns havsöring det just nu mycket svårt då den torra hösten torkat ut många mindre vattendrag.
– Årets havsöringslek har i många vattendrag på Gotland hittills varit usel. På många håll har den faktiskt inte kommit igång alls. Anledningen är förstås den osedvanligt torra hösten där många även normalt sett små vattendrag i höst varit att betrakta som rännilar, eller i vissa fall snustorra grusstigar, berättar Lars Vallin, biolog och öringexpert på Sportfiskarnas regionkontor i Visby.
Mynningsområden flaskhals
Även om öringen är en fantastiskt anpassningsbar fisk är det många faktorer som ska falla på plats för att förhållandena för lek och lekvandring ska vara passande, i synnerhet i så små vattendrag som det ofta är fråga om på Gotland. Vattenföringen i bäcken och nivån i havet är det som oftast sätter gränsen för när öringen har möjlighet att vandra upp för lek, och därför kan det också dröja länge innan allt stämmer. I år är det ett sådant år i många bäckar.
– Om mynningen är svårforcerad på grund av låg havsvattennivå kan man ibland se öringar ta hjälp av dyningarna genom att i princip surfa in i bäcken. I vissa fall fungerar det fint men det kan också vara ett rent vågspel och en dödsfälla, berättar Lars Vallin.
Stormarna stängde mynningen på den lilla bäcken, vattnet sipprar nu genom strandvallen. Foto: Lars Vallin
Stormvågor stängde bäckmynning
Vid Sportfiskarnas kontor i Visby mynnar en liten havsöringsbäck på en exponerad klapperstensstrand. Flödet i bäcken har varit lågt hela hösten men det rinner i alla fall en del, och tillräckligt för att öringen ska känna de unika karaktärerna på vattnet från sin födelsebäck. Problemet nu, trots extremt hög vattennivå i havet, är att både stormarna Gorm och nu senast Helga omsorgsfullt har spärrat av bäcken från havet med en rejäl klapperstensvall. Vattnet rinner rakt igenom vallen och lockar öringen till ideliga försök att ta sig upp men självklart misslyckas det. Med hjälp av en riktigt stor våg, som väller över strandvallen, kan fisken i sällsynta fall ta sig över vallen och vidare in i bäcken. Har öringen tur, hamnar den också i bäcken som inte är mer än en knapp meter bred. Men det är ett riktigt vågspel och tyvärr går det ofta så illa att fisken blir liggande bland klapperstenarna där den till slut självdör och blir mat för både kråkor, trut och örn.
– När Gorm och Helga nu har blåst vidare kommer Sportfiskarna se till att med grävmaskin öppna upp mynningen för att ge havsöringen fri lejd upp i den lilla bäcken. Förhoppningsvis ger också resten av julmånaden ordentligt med nederbörd så att vistelsen i bäcken inte blir alltför riskabel. Med fortsatt lågvatten lurar här annars nya faror, avslutar Lars Vallin.