Foto: Dan Blomkvist
Pite Älv ekonomisk förening har under lång tid arbetat med att förbättra förutsättningarna för älvens fiskbestånd, framförallt laxen och havsöringen, nu verkar det långsiktiga arbetet börja ge resultat.
Pite älv är en av Sveriges nationalälvar som tyvärr på olika sätt drabbats hårt av mänsklig påverkan: bland annat flottledsrensning, vattenkraftsutbyggnad och överfiske har tidigare kraftigt decimerat bestånden av lax och havsöring ner till mycket låga nivåer. Tack vare olika åtgärder börjar kurvorna för lax och öring nu långsamt peka uppåt: i år inregistrerades 1 907 laxar och ett all time high-rekord för havsöring på 1 012 fiskar i laxtrappan vid Sikfors kraftverk. Älven har dock en långt större potential att producera fisk av båda arterna om rätt åtgärder genomförs.
Frivilligt samarbete om fasta redskap
För att minska fisketrycket i mynningsområdet har föreningen Pite Älv ekonomisk förening tidigare genomfört ett inlösenavtal under åren 2003 – 2007. Överenskommelsen innebar att fisket på 10 fiskeplatser för fasta redskap upphörde. Efter att avtalet löpt ut nyttjas dessa platser inte längre för fiske. Nu har ett nytt avtal ingåtts med Jävre byamän om arrende på 7 av byns 13 platser för fasta redskap. Till detta gällande avtal har föreningen fått bidrag från Stiftelsen för Östersjölaxen.
– Med detta avtal minskar trycket från kustfisket i närheten av Piteälvens mynning och ger fler laxar och havsöringar möjlighet att vandra upp till sina lekplatser i älven och dess biflöden. Varje individ som kan vandra upp i älven är viktig. Laxen som är på väg till Piteälven vandrar sent på säsongen. När vår lax kommer in mot kusten är redan kustfisket igång och då finns en ökad risk att fångas av yrkesfisket i både Sverige och Finland, kommenterar Jan Isaksson från Pite älv ekonomisk förening.
Tack vare omfattande fiskevård och reglering av fisket går kurvorna långsamt åt rätt håll i Piteälven.
Reglering av nätfiske på kusten och reglering av älvfiske.
En av de främsta anledningarna till den ökande uppvandringen av havsöring under senare år är striktare nätfiskeregler vid kusten. Havsöringen lever kustnära och vandrar under perioder, vår och höst, in på grunda områden för att söka föda. Öringarna riskerar då i hög grad att fångas om nätfiske är tillåtet innanför tremeterskurvan. Sedan hösten 2006 är det förbjudet att lägga nät på grundare vatten än tre meter enligt gällande sjökort mellan 1 april-10 juni och 1 oktober-31 december. Länsstyrelsen i Norrbottens län och kustbevakningen har även varit effektiva med fisketillsynen och sett till att nätregleringarna efterlevts. Även sportfisket i älvarna har reglerats hårdare med en fångstkvot på en öring per fiskare och dag med ett mått mellan 30 och 45 cm. Större öring ska återutsättas för att kunna leka och bidra till att förbättra Norrbottens havsöringstammar. Öringen är fredad i älvarna under lektiden 1 september - 14 oktober.
Flottledsrensning – åtgärder på lång sikt
Piteälven blev från mitten av 1800-talet fram till flottningsepoken slut kraftigt modifierad, bland annat genom omfattande stenrensning, sprängning och uppförande av olika stenarmar. Flottledsarbetena har medfört bestående skada på den biologiska mångfalden, främst för strömlevande fisk och insekter. Högproduktiva sidofåror har stängts av och bottnarnas varierade miljö med skydds-, lek- och uppväxtområden har omvandlats till lågproduktiva, sterila miljöer. Antalet skyddade ståndplatser med god näringstillgång är avgörande för överlevnaden hos de starkt revirhävdande lax- och öringungarna. Biflödena, med viktiga lekmiljöer för vandrande öring, har stängts av med flottnings dammar och unika, vandrande öringbestånd har slagits ut.
– När älven rensades på stora stenar och block ökade strömhastigheten och bland annat spolades finare material som grus och sand bort, material som har en viktig funktion i bottenstrukturen, berättar Jan Isaksson.
I Piteälvens vattensystem har omfattande restaureringar genomförts: på en yta av 1 500 000m2 (150 ha) har cirka 600 000 m3 block, sten och grus lagts ut. Avstängda sidogrenar har öppnats och torrlagda områden är nu åter täckta av vatten. Under restaureringen har cirka 800 000 m2 (80 ha) som varit torrlagda återkopplats till älvens vatten och kan nu fungera som lek och uppväxtområden för älvens fiskbestånd. En stor mängd död ved har lagts ut, lekbottnar har anlagts och vandringshinder i form av vägtrummor som legat på ett felaktigt sätt har åtgärdats så att fisk nu kan vandra upp i de mindre biflödena. Under projektet har även två gamla flottningsdammar rivits.
– Det har tagit lång tid innan effekterna av restaureringsarbetet börjat synas på fiskbestånden: upp till 12 år. Men tätheterna av lax och öring ökar nu på de restaurerade bottnarna, berättar Jan Isaksson.
Sikfors kraftverk- en flaskhals för fisken
Piteälvens enda kraftverk innebär med största sannolikhet ett hinder för framförallt laxen att passera. Kraftverket har en fisktrappa som laxen uppenbart har svårighet att hitta till om vattenflödet är högt. Öringen söker i högre grad efter mindre flöden att vandra i och har inte samma stora problem. Olika undersökningar av fiskarnas vandringsmönster utförda av Länsstyrelsen kommer nu att utgöra underlag för en diskussion med ägaren Skellefteå Kraft om möjliga förbättringar.
– Vi har stora förhoppningar om att kunna hitta konstruktiva lösningar som förbättrar för fisken. Den stora merparten av laxens lek- och uppväxtområden ligger uppströms Sikfors. Skellefteå Kraft har, som ägare av kraftverket, ett stort ansvar för att förbättra för fisken att passera kraftverket vid både upp- och nedströms vandring och på det sättet bidra till en bättre vattenmiljö och stärkta lax- och havsöringbestånd som kan bli en betydande resurs för besöksnäringen i Pite älvdal, menar Jan Isaksson.
Sammantaget finns alla möjligheter att på sikt få ökande bestånd av både lax och öring vilket skulle gynna sportfisket och möjliggöra för en ökande, hållbar och regionalt betydelsefull fisketurism.
Läs mer om fiskevård i Pite älv här.