Foto: Micael Söderman
Sportfiskarnas biologer Micael Söderman och Nils Ljunggren har fått i uppdrag att upprätta ett åtgärdsprogram för den hotade arten havsnejonöga.
Ett antal av landets mest hotade djur och växter omfattas av ett så kallat nationellt åtgärdsprogram, ÅGP. Av fiskarna så är det asp, mal, havsnejonöga och flodnejonöga som har eller kommer att få ett eget ÅGP. Tanken med dessa ÅGP:n är att befintlig kunskap ska sammaställas och att lämpliga åtgärder för att gynna arten ska föreslås. De kommer sedan att godkännas av Hav-och Vattenmyndigheten vilka ansvarar för programmen som omfattar fisk.
Hur kommer det sig att Sportfiskarna har fått uppdraget att upprätta ett ÅGP för en art som inte ens är en sportfisk?
- Micael och jag har under många år arbetat med både flod- och havsnejonögon i flera län. Nejonögon är jättehäftiga djur med en speciell livscykel som också gör dem till mycket bra så kallade paraplyarter för vattendragen. Med detta menas att trivs nejonögonen så trivs många andra arter, berättar Nils Ljunggren.
Havsnejonögon har en lång larvperiod då de ligger nedgrävda i sandbankar under cirka 5 år innan de simmar ut till havet. Sedan återkommer de efter två år och leker över sten och grusbottnar. De är ganska dåliga på att passera hinder. Den långa larvperioden som kräver ostörda miljöer och den dåliga vandringsförmågan innebär därmed att vattendrag i regel har ett högt biologiskt värde med god ekologisk funktion om både en större lekpopulation och god tillgång på larver finns. Detta innebär alltså att åtgärder för nejonögon gynnar mängder av andra arter, exempelvis lax, färna och öring. Förhoppningsvis innebär också ÅGP:t att det framöver kommer att skjutas till medel för att genomföra föreslagna åtgärder som till exempel kan vara omlöp förbi kraftverk eller återmeandring av rätade åsträckor.