Foto: Jesper Larsson
Nu när isen börjar lägga sig på de nordligaste laxälvarna och laxleken börjar ta ordentlig fart i söder är det dags att utvärdera laxåret 2015, hur mår de olika laxbestånden? Vi redovisar resultaten från fiskräknare i vildlaxälvarna från Torneälven i norr till Mörrumsån i söder. De flesta resultaten är än så länge preliminära och kommer troligen att finjusteras, men en tydlig bild kan redan presenteras.
Torne älv - ett mellanår
Slutsiffran för 2015 vid fiskräknare vid Kattilakoski var 58 124 fiskar vilket ska räknas som ett genomsnittsår sen räknaren installerades år 2009. En sonar-räknare som den vid Kattilakoski kan inte skilja mellan lax och öring men Torne älv har ett mycket svagt havsöringsbestånd och det innebär att minst 55 000 av de räknade fiskarna med största säkerhet var lax. Fisket vid älven var periodvis riktigt bra i år, detta på grund av en väldigt mild sommar. Smolket i bägaren var att många laxar återigen drabbades av svampangrepp med dödlig utgång. Sjukdomen UDN påvisades tyvärr på två av fyra provtagna laxar från älven. Svampsjukdomar är oftast en följdsjukdom som trivs i kallare höstvatten och får fäste i fisk som har skadade slemskikt. Det är omöjligt att uppskatta hur många laxar som dött i älvsystemet. Glädjande är att Länsstyrelsens elprovfisket visade på goda tätheter av laxungar i älven.
Kalix älv - ny räknare avslöjade ny laxälv!
8 011 laxar registrerades i år vid Jockfalls trappa, vilket är en halvering jämfört med rekordåret 2013. Sportfisket var bra i älven men älven har fortfaranda inte har fått de laxåterkomster som den bör ha. Varför Kalix älv inte visar på någon uppåtgående trend kan diskuteras men Kalix älvs ekonomiska förening tillsammans med Sportfiskarans ”Ge Fan i Våra Vatten” och Stiftelsen för Östersjölaxen har nu arrenderat 18 fiskeplatser vid älvmynningen som ett led i att förstärka älvbeståndet. Eftersom 40 % av Kalix älvs laxbiotoper ligger nedströms räknaren vid Jockfall har två nya räknare installerats, en sonar-räknare vid Ängesån och en traditionell kameraräknare vid Linaälven, en sidogren till Ängesån. Ängesåns räknare registrerade 2 108 fiskar och detta återspeglades i fångstrapportering från älvens sportfiskare. Tidigare har det antagits att endast ett fåtal fiskar har simmat uppför den branta trappan som byggdes 1965 vid Linafallet förbi det naturliga vandringshindret. Resultatet blev därför närmast sensationellt när över 1 160 fiskar registrerades av den nya räknaren. Det innebär att Sverige i Linaälven har fått en hel ny laxälv av dignitet! Laxen bör nu kunna vandra fritt hela vägen till Gällivare 10 mil norrut.
Råne älv - nya verktyg men mindre lax
Skogsälven Råneälv var en stark uppstickare 2014 men årets räkning slutade på betydligt blygsammare 1 026 laxar. Starka svängningar i laxåterkomster visar på att Råneälvens laxbestånd fortfaranda är sårbart och kräver försiktighet i nyttjandet. Nytt för i år är att laxplomber införts och då en enskild fiskare endast får köpa tre plomber under en säsong begränsas totalfångsten. Utöver laxplomber har även fiskeplatser vid mynningen arrenderats och elektronisk fångstrapportering införts av fiskeförvaltaren Degersels samfällighet. Att en sådant relativ nykomling har börjat förvalta älven med den senaste tekniken bådar gott inför framtiden. Till nästa år vill byalagen införa ett catch and release-fiske för lax till och med 18 juni.
Pite älv – havsöringsrekord, viss förbättring för lax
Uppgången i trappan vid räknare vid Piteälvens enda kraftverk vid Sikfors var cirka 1 906 laxar under 2015, en förbättring jämfört med 2014. Kraftverket vid Sikfors fortsätter att orsaka enorma problem för älvens laxbestånd och laxen hittar inte till fisketrappan om vattenföring inte är gynsamm. Det är svårt att begripa varför Skellefteå Kraft inte gör det rätta och löser uppvandringsproblemet eftersom älven har en enorm potential som sportfiskeeldorado. Länsstyrelsen har utfört undersökningar för att se när fisken återkommer till älven och om det finns lax som inte hittar till trappan.
Havsöringen söker tydligt efter mindre vattendrag och hittar därmed fisktrappan vid Sikfors kraftverk. Havsöringens uppgång var en ”all time high” med 1 011 fisk och Piteälv är det första vattendrag i Norrbotten och Västerbotten att nå över 1000 stycken uppvandrande havsöringar på en och samma säsong. Anledningen till den ökande uppvandringen av havsöring under senare år är striktare nätfiskeregler vid kusten, sportfiskeregler i älven, frivillig inlösen av fällor vid kusten och fiskevårdsåtgärder i älven.
Byske älv - ännu en stark uppgång
Säsongen 2015 bjöd på mycket bra fiske i Byskeälv med ett nytt fångstrekord på över 1300 fångade laxar, de allra flesta tagna av flugfiskare. Vattenföringen var periodvis hög men låga vattentemperaturer främjade laxfisket. Räknaren vid Fällfors 30 km uppströms mynningen visar en preliminär siffra på 4 879 laxar. Även havsöringsbeståndet ser ut att förstärkas med fler och större fiskar. Byskeälv har tydligt gett ett bra gensvar på förändringarna i dess fiskeförvaltning, med en fångstkvot som begränsar yrkesfiske och Byskeälvens FVO:s satsningar på frivillig inlösen vid kusten.
Vindelälven – viss tillbakagång
I år har cirka 8 621 fiskar registrerats vid Stornorrfors fisktrappa, en klar minskning jämfört med toppåret 2013. Fördelning lax/öring och vild/kompensationsutsatt fisk har inte färdigställts ännu men vi hoppas att årets siffror visar på en förstärkning av havsöringsbeståndet som är på en katastrofnivå med endast 127 vilda fiskar inräknade 2014. Men arbeten med att lösa fiskvandringsproblematiken vid Stornorrfors, neddragning av fångstkvoter i Östersjön och fiskevårdsåtgärder i älven har bidragit till en klar förbättring av Vindelälvens laxbestånd jämfört med 90-talet.
Ljungan och mindre laxälvar
För de mindre älvarna som Åby, Kåge, Lögde, Öre, Rickleån, Sävarån och Emån har uppgången varierat. I vår nyaste vildlaxälv Kågeälv är det endast catch and release fiske på lax som gäller. Än så länge saknas en fiskräknare vid Kågeälven men eftersom älven är så väl förvaltad kan fångststatistik ge en humm om hur laxbeståndet mår i älven. I år var det fångstrekord i Kåge med 92 fångad och återutsatt lax. Åbyälv och Rickleån fortsätter att vara riktiga sorgebarn och utan fungerande smoltledare och fisktrappor kommer de produktiva laxbiotoperna att bestå av endast ett fåtal forsar nedströms de första vandringshindren. Från Lögdeälven kom rapporter om fångstrekord men tyvärr saknas en fiskräknare vid älven så det är svårt att veta exakt hur stark årets uppgång är. Gentester av yrkesfiskefångster vid kusten visar att Lögdeälvens lax är en mycket tidig vandringslax och lider därmed av en tidig yrkesfiskestart på grund av dispenser beviljade av länsstyrelserna, någonting som Sportfiskarna varit hårt kritiska mot. I Ljungan har kompensationsutsättningar av lax upphört och beståndet består endast av vildlax som leker nedströms Viforsens kraftverk medan utsättningar av öring fortsätter. Elfisket från både 2014 och 2015 visar på en rejäl förstärkning av vildlaxen trots svårigheter med vattenreglering från uppströms liggande vattenkraftverk. Sportfiskare rapportera om rekordfångster av både lax och öring och det har till 22 oktober fångats 1183 havsöringar med en medelvikt på 1,8 kg. Ljungan har nu en gemensam fövaltning från Viforsen till mynningen i havet, kallat Nedre Ljungans Sportfiske och 15 fiskevärdar jobbar ideellt i Nedre Ljungans Sportfiske för att skapa ordning och reda samt trivsel vid älven. I Ljungan tillämpas catch and release för vild lax och havsöring.
Testeboån – fiskevården ger resultat
I lilla Testeboån har mycket lekvandrande lax observerats under 2015. Återetableringen av det helt utslagna laxbeståndet i Testeboån skedde tidigare med stora årliga utsättningar av nykläckta yngel från Dalälven. Sista laxynglen sattes ut 2006 och idag finns ett självreproducerande bestånd. Ett fortsatt problem är att laxarna lockas upp mot utloppet från Strömsbro kraftverk, som mynnar praktiskt taget vid havsnivå. Med stöd från både näringsliv och privatpersoner har driftstopp i kraftverket köpts två dagar i veckan hela sommaren och hösten. Under stoppen har allt vatten släppts vid sidan av kraftverket, och laxarna har kunnat ta sig upp.
I slutet av augusti installerades en fiskräknare med kamera i Testeboån, tyvärr efter den huvudsakliga laxuppvandringen. Bland de vandrande havsöringarna har bland annat en enorm öring fångats på film.(klicka här för att se filmen!) Elva provytor elfiskas varje år i Testeboån. Årets provfiskeresultat visar på relativt höga tätheter av årsungar, 0+.
Alla som vistas vid Testeboån är överens om att det i mannaminne inte setts så mycket lax i Testeboån som i år. Något riktat sportfiske efter lax har inte kommit igång i Testeboån. Med fiskräknaren på plats hela säsongen 2016 kan det bli ändring på den saken. Fiskräknaren ger inte bara kunskap om fiskvandringen. Den skapar även ett stort intresse hos allmänheten för ån och för laxbeståndet.
Mörrumsån – svagt positiv trend
Mörrumsån är landets flaggskepp inom laxfisket med en genetisk mycket unikt laxbestånd som stark skiljer sig från nordsvenska laxbestånd. Fiskräknaren i Marieberg hade i början av oktober registrerat cirka 1 500 laxar och öringar, en siffra som kan komma att stiga ytterligare mot slutet av säsongen. På grund av tekniska problem med räknaren saknas data från april - juni. Uppvandringen 2015 är likt det två senaste åren positiv med en ganska jämn fördelning mellan lax och öring, med en lätt övervikt på lax. Personalen på Mörrums Kronolaxfiske berätta om ganska goda tätheter av små lax (0+) i vattendraget men el-fiske undersökningar visar på låga tätheter av havsöringens årsyngel. Orsaken till detta antas främst bero på brist på goda uppväxthabitat. Mörrums Kronolaxfiske kommer nu att lägga stora resurser på att restaurera uppväxtområden de närmaste åren. Nu i slutet av säsongen har en del svampangripna laxar noterats i ån.
2015 – ett mellanår
Laxåret 2015 blir svårt att slutsummera med bara några få ord eftersom vi ser både starka uppgångar och minskningar i de olika älvarna. Detta visar med all tydligthet att vi inte pratar om ”Östersjölax” utan om en samling olika älvar, alla med olika laxbestånd. Det understryker behovet av att få slut på blandbeståndsfisket vid både hav och kust och nödvändigheten av att införa en älvspecifik förvaltning i Sverige.
Vi kan se att flera skogsälvar har haft bättre återkomster av fisk och fångster och bestånden har ökat även i mindre älvar som Lögde älv. Vad som håller tillbaka utvecklingen av merparten av våra älvar är fortfaranda yrkesfiskets fångster som ligger på nivåer över forskarnas rekommendationer och vattenkraft utan fungerande fisketrappor och smoltavledare. Glädjande är att myndigheterna börjar inse att nuvarande regleringssystem är för trubbigt. Sportfiskarna hoppas att regeringsuppdraget för framtidens lax- och öringfiske kommer att mynna ut i ett införande av älvspecifik förvaltning. Där sportfiskets värde som regionalutvecklare kommer att väga betydligt tyngre än bara hur många kilo matfisk en älv kan producera. Vi måste tillsammans med myndigheter, fiskevattenägare och sportfiskare fortsätta med insatser om vi ska kunna visa att den vilda Östersjölaxen är tillbaka. På många sätt kan 2016 blir ett avgörande år för framtidens laxfiske och regionalutveckling i Sverige.
Vi ses vid älven!
Mer information
Glenn Douglas: 070-570 22 89, glenn.douglas@sportfiskarna.se
Projekt ”Laxfiske framtidens besöksnäring” är ett samarbete mellan Kommunförbundet Norrbotten och Sportfiskarna med syftet att utveckla besöksnäringen baserad på Norrbottens vildlaxälvar.