Hufvudstadsbladet i Helsingfors rapporterar att saltvatteninflödet i Östersjön via stormarna i december blev det största sedan 1951. De kraftiga västliga vindarna höll i och bidrog till att föra in friskt och salt Nordsjövatten genom de danska sunden.
– Pulsen pågick ändå till den 26 december. Nu sker en efterfas där vattnet söker sig till de olika bassängerna i Östersjön, säger docent Marko Reinikainen som är direktör för Tvärminne zoologiska station på finska kusten.
300 kubikkilometer
Saltvattenpåfyllningen är den största sedan år 1951 och den tredje största sedan 1880 då man systematiskt började följa med inflödet.
– Det här är en mycket stor nyhet för Östersjön, säger Reinikainen och berättar att totalt 300 kubikkilometer Nordsjövatten, varav 200 kubikkilometer riktigt saltvatten beräknas ha sökt sig in till innanhavet. Det är Leibniz Institute for Baltic Sea Research i tyska Warnemünde som står för uppgifterna.
Höjd salthalt
Nytt salt beräknas Östersjön ha fått i en mängd av fyra gigaton.
– Det är ofantliga mängder. Saltvattenhalten i Arkonabassängen väster om Bornholm normalt rör sig kring 16 promille, nu har den stigit till 26 promille. Normalt betecknas bassängens vatten som bräckt, men nu är salthalten så hög att även saltvattendjur kan leva där, säger Reinikainen.
Hög tröskel
Det är över tio år sedan, år 2003, som Östersjön fick en rejäl saltvattenpåfyllning. Innanhavet kan beskrivas som en bassäng med en hög tröskel vid de danska sunden. I normala förhållanden har tyngre saltvatten svårt att ta sig in i större mängder. För att så ska ske krävs speciella förhållanden, och det var sådana som rådde i mitten av december. Vattenståndet var lågt i Östersjön och därtill blåste det kraftigt västerifrån. Det hjälpte det kalla och salta Nordsjövattnet att tränga in.
Vattenbytet skedde inte endast via de danska bältena på Själlands västra sida, utan också via Öresund mellan Sverige och Danmark. För Östersjöns hälsa är saltvattenpulsarna nödvändiga. De är det enda sättet att syresätta innanhavets huvudbassäng. Tillståndet i havet är inte det bästa. Förbrukningen av syre har ökat för att det inte kommer in tillräckligt med nytt syrerikt vatten och för att det redan nu råder ett stort syreunderskott. På bottnen har det samlats stora mängder organiskt material.
Kan föra upp gamla massor
Tyvärr kan de välkomna pulsarna också föra med sig en sämre nyhet. Det finns en risk för att de vattenmassor som sökt sig in i Östersjön i sin tur skjuter upp syrefattigare vatten mot Finska viken.
Det nya vattnet har en högre salthalt och söker sig under det lättare bräckta vattnet ner i djupet där det finns syrefattigt vatten. Det riskerar i sin tur att pressas vidare och uppåt, bland annat mot Finska viken.
Är saltvattenpulserna för små kan de till och med ställa till med mera skada än nytta, säger Reinikainen. Den aktuella påfyllningen handlar ändå om så stora vattenmängder att den kan betraktas som mycket positiv för Östersjön som helhet, säger han.
– Nu lovas det igen starka vindar från Nordsjön, så med lite tur kommer det ytterligare en puls, avslutar Reinikainen.
Läs hela artikeln på Hufvudstadsbladet.