Gävleborgs län ansöker om drygt 4 miljoner kronor till kalkningsåtgärder inför verksamhetsåret 2015. Detta motsvarar drygt 3150 ton kalk vilket innebär en kraftig höjning jämfört med de senaste årens kalkmängder, exempelvis omkring 2400 ton 2014.
Kalkmängderna höjs för att uppsatta pH-mål ska uppnås och som ett led i detta arbete har ett tiotal spridningsplaner genomarbetats och flera nya kalkningsobjekt har startats upp. Under 2015 planeras resterande kalkspridningsplaner att uppdateras vilket sannolikt innebär att de planerade kalkmängderna även ökar till ansökan 2016. Beviljas ansökan för 2015 kommer kalkmängderna som ska spridas ligga på samma nivå som 2006.
– Bakgrunden till ökningen är att vi måste förbättra måluppfyllelsen i länets kalkningsverksamhet. HaV:s tidigare genomgång av länets kalkningsverksamhet visade på svag måluppfyllelse. Det främsta skälet till detta är en följd av snörika vintrar med påföljande kraftiga surstötar under vårflödena, berättar Björn Lundmark, kalkhandläggare på Länsstyrelsen i Gävleborgs län.
Mycket snö ger sur vårflod
Trots minskat försurande nedfall uppmättes kraftiga surstötar under vårflödena 2010, 2011 och 2013 i ett antal vattendrag i länet. När pH-värdena rasade långt under de vattenkemiska pH-målen ledde detta givetvis till en mycket dålig måluppfyllelse i länets åtgärdsområden, vilket länsstyrelsen då även uppmärksammade. Under 2013:s vårflod var dipparna tydligare än 2012 och detta visar att det endast finns en svag buffertförmåga i länets försurningskänsliga områden under högflöden efter snörika vintrar och att denna problematik måste tas på allvar. Kalkningen har nu återupptagits i flera vilande åtgärdsområden och inför 2015 är 29 åtgärdsområden aktiva och fler kan bli aktuella för kalkning, bland annat beroende på vårfloden 2015.
Fokus på flodpärlmussla
I drygt hälften av länets åtgärdsområden finns flodpärlmussla tillsammans med öring. Åtgärder för flodpärlmusslan är prioriterat och därför planeras ett elfiske under våren 2015 för att kartlägga förekomst av öring infekterade med larver från flodpärlmussla. Öring är värdfisk för flodpärlmussla under musslans larvstadie och därigenom nödvändig för musslans reproduktion. Förekommer infekterade öringar visar detta på en möjlig återväxt av flodpärlmussla i vattendragen. Utöver arbetet med flodpärlmussla pågår den ordinarie kalkeffektuppföljningen samt extra aluminiumprovtagning inom åtgärdsområden med pH-mål 5,6.
Brist på medel hotar arbetet med biologisk återställning
Då det inte längre finns riktade medel för biologisk återställning i kalkade vatten och det inte heller är möjligt att söka sådana medel omöjliggörs arbetet med biologisk återställning i Gävleborg i den omfattning som behövs. Mot bakgrund av att HaV tydligt har prioriterat ned och tagit bort biologisk återställning är det svårt för länsstyrelsen att prioritera upp detta arbete då det även skulle ske på bekostnad av andra områden som finansieras av anslaget. Endast ett mycket begränsat arbete kan ske i länets åtgärdsområden i dagsläget. I Gävleborg finns sedan lång tid tillbaka ett väl fungerande arbete med restaurering av både kalkade och ej kalkade vatten. Arbetet sker huvudsakligen med kommunerna som huvudmän. Gävleborgs kommuner har alla tagit fram planer för detta arbete som utgår från biotopkartering, provfisken, kunskap om förekomst av stormusslor med mera.
– Konsekvensen av att medel till biologisk återställning uteblir är att detta storskaliga, långsiktiga och lokalt förankrade arbetet med restaurering av vatten riskerar att upphöra i nuvarande omfattning. En tydligare styrning av medel till biologisk återställning är nödvändig om man menar allvar med att nå miljömål och vattenförvaltningens mål om god ekologisk status, avslutar Björn Lundmark.
Läs mer: Verksamhetsplan för kalkningsverksamheten Gävleborgs län 2015