Under Västerhavsveckan seglar s/y Hrimfare af Ranrike för projekt Ren Kust, Göteborgs universitet och KIMO, Kommunenes internasjonale miljøorganisation, för ett skräpfritt hav.
Havet är fullt av skräp. Det som en gång var en resurs är idag ett problem för både människor och djur. Cirka 8 000 kubikmeter skräp sköljer upp på Bohusläns stränder varje år och västkusten fylls av plast. Ett material som bara funnits i vårt samhälle i ett par generationer.
En viktig anledning till att västkusten är så hårt drabbat av nedskräpning är havsströmmarna. Flera havsströmmar, som för med sig skräp, möts i Kattegatt och strömmar sedan upp längs västkusten där västliga vindar spolar upp det flytande plastskräpet på stränderna. Över 80 procent av det som hittas på stränderna är plast. Västsveriges kustremsa blir därför en form av soptipp för hela Nordsjön. Förfulningen av Bohusläns stränder hotar kustturismen och det marina djurlivet och är dessutom till förtret för kustkommunerna som ensamma får stå för städnotan.
Men allt skräp är inte synligt. På land produceras en hel del skräp av mikroskopisk storlek, som sköljs ut via avloppet, och stort plastskräp försvagas av solens UV-strålning och fragmenteras till allt mindre bitar. Detta har lett till att havsvattnet numera liknar en tunn buljong, med små skräppartiklar fördelade i hela vattenmassan.
Forskare från Göteborgs universitet har nyligen provtagit Skagerrak, Kattegatt och södra Östersjön. Man har kartlagt förekomsten av mikroplast (0,3 - 5 mm) och upptäckt betydande mängder av både större och mindre storleksfraktioner.
– Vi hittar höga ansamlingar av mycket små frigolitkulor och en omfattande mängd fragment av plastpåsar, hårdplastfragment och syntetiska fibrer från rep och fiskeredskap, säger professor Martin Hassellöv, marin kemist vid Göteborgs universitet.
Forskning tyder på att dessa små partiklar kan misstas för föda, och både minska näringsupptaget och transportera miljögifter in i filtrerande och planktonätande djur och vidare upp i näringskedjan