Under våren har Sportfiskarna deltagit i en studie om olika intressegruppers visioner om framtidens skog.
Studien, eller scenarioanalysen som denna typ av studie kallas, har bedrivits inom ramen för skogsforskningsprogrammet Future Forests. Syftet är att få fram olika intressegruppers behov och önskemål om framtidens skog. Studien har bedrivits med hjälp av FOI (Totalförsvarets Forskningsinstitut) som har lång erfarenhet av denna arbetsmetod.
Totalt har fyra intressegrupper med olika företag, organisationer och myndigheter fritt fått ta fram sina visioner om framtidens skog och brukande av skogen. Grupperna är namngivna efter de intressen grupperna företräder: ”Skogsbruk”, ” Samiska verksamheter”, ”Naturvård och miljö” samt ”Rekreation och lokalutveckling”. Sportfiskarna har tillsammans med åtta andra organisationer ingått i den sistnämnda gruppen. I höst kommer en vetenskaplig rapport som visar vad som skiljer eller förenar de olika gruppernas syn.
– Sammantaget var det en nyttig erfarenhet att delta i scenarioanalysen. Skogen är ingen kärnfråga för oss, vårt fokus ligger på vattenmiljöfrågorna där skogen och skogsbruket naturligtvis påverkar, därför var det en positiv överraskning att vårt miljöperspektiv delades av så många andra organisationer, berättar Bengt Olsson, informatör och representant för Sportfiskarna i studien.
De olika intressegrupperna har gemensamt fått ta fram sina visioner om framtidens skog. I detta arbete har tonvikten legat på att deltagarna ska vara just visionära och inte hämmas av att tänka på vad som begränsar möjligheterna idag. För Sportfiskarnas del var det viktigt att lyfta fram EU:s vattendirektiv med ”icke-försämringsprincipen” som innebär att ett vattens status inte får försämras och att alla vatten ska uppnå minst god ekologisk status. Skulle skogsbruket bedrivas med hänsyn till EU:s vattendirektiv skulle mycket vara annorlunda. Andra viktiga detaljfrågor för Sportfiskarna är ökad askåterföring, minimering av körskador och ett fungerande skydd av strandzoner.
– Det finns goda exempel på att skogsnäringen tar sitt sektorsansvar och vidtar konkreta åtgärder för att exempelvis skydda strandzoner längs vattendrag, samtidigt finns det tyvärr otaliga exempel på att vattenmiljön skadas när skogsbruket planeras dåligt eller inte tar tillräckliga miljöhänsyn. Kalhuggningar av strandzoner, hyggesdikning, körskador, stubbrytning och GROT-uttag påverkar skogens vatten negativt och gör det även svårare att bedriva fisketurism då fisketurister i regel föredrar att fiska i vatten med orörd omgivande natur, kommenterar Anders Karlsson, fiskevårdsansvarig på Sportfiskarna.
Ett annat stort problem med skogsbruket är att de frekvent förekommande körskadorna orsakar läckage av metylkvicksilver till avrinnande vatten. I ungefär hälften av landets cirka 100 000 sjöar överskrider halten av kvicksilver i fisken EU:s gränsvärden för konsumtion och halterna är även ökande. Detta innebär att stora delar av befolkningen, exempelvis barn och fertila kvinnor, bör undvika att äta gädda och andra fiskar från omkring 50 000 sjöar. Skogsbruket bidrar till de höga halterna av kvicksilver i många skogssjöar och vattendrag och beräknas stå för runt 25 procent av kvicksilvret i svensk fisk.
– Det ska bli spännande att ta del av de andra gruppernas visioner för framtidens skog. Sportfiskarna skulle gärna fortsatt samverka med andra organisationer för att påverka för ett mer hållbart skogsbruk med större omsorg om skogens vatten, avslutar Bengt Olsson.