Örebro län har generellt kraftigt skadade vattendrag då länet har en lång historia av gruvdrift och vattenbruk. Det totala åtgärdsbehovet för länets vattendrag vad gäller rensning, vandringshinder och kantzoner summerar med utgångspunkt från schablonkostnader enligt vattenvårdsdatabasen VISS på mer än 1,3 miljarder. Då är åtgärder för försurning, övergödning och miljögifter inte inräknat.
– Vi har mellan 500-600 dammar i länet, vi har exempelvis småbäckar med upp till tio dammar. Bergslagen blev mycket tidigt exploaterat vilket resulterade i massvis av fragmenterade och reglerade vattendrag. I merparten av de påverkade vattendragen görs idag inga åtgärder då medel saknas. Uppskattningsvis mer än en tredjedel av länets vattenkraftverk och regleringar saknar även tillstånd, berättar David Bergdahl, vattenvårdshandläggare på Länsstyrelsen i Örebro.
Förutom dammar och vattenkraftverk är många av vattendragen i skogsbruksområdena flottledsrensade och vattendragen på jordbruksslätten är rensade och utdikade. All mänsklig påverkan har inneburit att en art som öringen är borta i flertalet större vattendrag som exempelvis Arbogaån och Svartälven. Ett annat tydligt exempel på hur stora naturvärden gått förlorade är Gullspångsälven där tidigare stora mängder av den unika Gullspångslaxen lekvandrade upp förbi Karlskoga. Nu återstår endast en liten sträcka av älven närmast Vänern för laxen att leka i innan första vandringshindret. De öringbestånd som återstår idag i länet finns mest i små skogsbäckar.
– Man kan nog säga att vårt restaureringsarbete är underfinansierat. I år sökte Länsstyrelsen omkring 3 miljoner i åtgärdsmedel från Havs- och vattenmyndigheten men vi har bara 400 000 i statsbidrag att jobba med. Att vi nu trots allt har en budget på drygt 1,3 miljoner är resultatet av olika former av medfinansiering och extern finansiering från exempelvis Naturskyddsföreningen och Sportfiskarna. Vi får prioritera och gör därför mest åtgärder i vattendrag där höga naturvärden behöver bevaras, exempelvis vattendrag med flodpärlmussla och sjövandrande öring, berättar Daniel Bergdahl.
Kalkning i 300 sjöar
Försurning är ytterligare ett åtgärdsområde för Örebro län. Idag kalkas årligen omkring 300 försurade sjöar till en kostnad av omkring 4 miljoner kronor vilket måste fortsätta under överskådlig framtid för att upprätthålla biologiska värden. De sjöar där kalkningen avslutats har dock fortsatt tillfredsställande status och kalkningen av återstående objekt får idag i stort sett en tillräcklig tilldelning av medel. Nykalkningsbehov finns förmodligen i länet men detta är dåligt undersökt.
– Något som oroar oss är skogsbrukets ökande bidrag till försurningen via ökat uttag av biomassa. Vi ser ett behov av mer kunskap om vad skogsbrukets påverkan på sikt kan innebära för våra vattens status. Då vi ska vara värdar för den nationella kalkhandläggarträffen 2015 skulle det vara önskvärt att få hit bra föredragshållare som kan ge konkret information om detta komplexa och växande problem, kommenterar Pelle Grahn, vattenvårdshandläggare på Länsstyrelsen i Örebro län.
– Något som är viktigt att framhålla är att läget för våra vatten i länet inte är hopplöst, det går att åtgärda flertalet av vattendragen och med en mer långsiktig och stabil finansiering kan man beta av mer åtgärder varje år, avslutar Daniel Bergdahl.