Norska Miljødirektoratet har i samråd med Fylkesmannen i Hedmark beslutat att i år avsluta kalkningen i fylket. Samtidigt fortsätter kalkningen i de tre svenska län som gränsar till Hedmark och det norska kalkavslutet oroar svenska handläggare.
Hedmark fylke sträcker sig från Skotterud i söder, i höjd med Charlottenberg i Värmland, upp till Rogenområdet på gränsen mot Härjedalen i norr. I Jämtlands län, Dalarnas län och i Värmlands län öster om riksgränsen pågår fortsatt kalkningsverksamhet för att åtgärda försurade sjöar och vattendrag. Värmlands län har tidigare haft ett omfattande samarbete med Hedmark om kalkning av gränsvatten vilket kommit båda länderna till godo. Den gemensamma kalkningen finansierades då till 60 % med svenska medel och till 40 % med norska. Arter som man då kalkat för har varit bland annat flodkräfta, flodpärlmussla, röding och öring.
– Vi är oroliga för följderna av det norska kalkstoppet. Vi ser det som ett risktagande med biologiska värden att man avslutar kalkningen i sjöar där man har en osäker försurningsstatus. Även om man avser att följa utvecklingen och återuppta kalkningen om återförsurning sker så har man ju då redan fått biologiska skador. Dessutom menar vi att man enbart tittar på sjöarnas status och inte till vattendragens, som är minst lika betydelsefulla, kommenterar Jens Andersson, kalkhandläggare på Länsstyrelsen i Värmlands län.
Ett större svenskt-norskt fiskevårdsprojekt som delvis kommer att påverkas av kalkstoppet i Hedmark är Vänerlaxens fria gång. Ett projekt som har som målsättning att återintroducera naturlig och frivandrande vänerlax i det svensk-norska älvsystemet Klarälven - Trysilelva - Femundselva med biflöden. Ett av de biflöden i Hedmark som man har ambitionen att få till laxreproduktion i, är Varån där kalkningen nu avslutats då man anser att ån har återfått något slags naturtillstånd.
– Att kalkning inte sker i Varån kommer att försvåra laxens möjligheter att reproducera sig där. Laxen kanske kan leka framgångsrikt vissa år, men det kommer inte att vara optimala förutsättningar om vi får upp Klarälvslaxen dit. Det är synd att man inte kan göra mer för en så världsunik laxstam som är så oerhört ansatt av kraftverksbyggnad och annan mänsklig påverkan, säger Jens Andersson.
Försurade sjöar och vattendrag efter gränsen som Länsstyrelsen i Värmlands län kommer att fortsätta kalka är bland annat Löjebäcken, Grindeforsälven, Slabäcken, Långebäck, Tannsjön och Nyckelvattnet. Ett annat exempel är den försurade Halån där Länsstyrelsen har ambitionen att starta nykalkning. Den fortsatta kalkningen av gränsvattendragen kommer nu att finansieras enbart med svenska medel. Den del av kalkningen som kommer att utföras i Norge för gränsvattnen kommer dock fortsatt att betala norska priser och norsk moms vilket avsevärt fördyrar.
– Tyvärr kommer vi nu att få inrikta oss mer på att kalka den svenska delen av de vatten vi fortsätter åtgärda vilket är väldigt tråkigt ur ett bevarandeperspektiv. Det leder också till ibland icke optimala kalkningsstrategier. Man kan tycka att världens fjärde rikaste land borde ha råd att kalka sina försurade vatten. Flodkräftorna i Hedmark kan få det tufft framöver, avslutar Jens Andersson.