Christer Ågren på miljöorganisationen Luftförorenings- och klimatsekretariatet (AirClim) har mer än 30 års erfarenhet av internationellt miljölobbyarbete. AirClim - eller Internationella försurningssekretariatet som organisationen tidigare hette - har sedan starten 1982 målmedvetet och framgångsrikt kämpat för att minska miljöfarliga utsläpp i Europa och globalt. Med anledning av att svavelkraven för internationell sjöfart skärps från 1 januari 2015 ställde pH6.2 några frågor till Christer.
Skärpningen av svavelkraven förväntas minska svavelnedfallet från sjöfarten över Sverige med 85-90%, vilka viktiga fokusområden återstår nu vad gäller fartygstrafiken?
Först och främst måste vi säkerställa att de nya svavelkraven verkligen genomförs i praktiken, bland annat genom bättre kontroll- och övervakningssystem. Den nya svavelgränsen på 0,1 % från 2015 omfattar än så länge endast Östersjön och Nordsjön, så vi fortsätter arbeta för att få till stånd samma tuffa svavelkrav i alla havsområden runt Europa. Medan svavelutsläppen från sjöfarten kommer att minska kraftigt de närmaste åren så kommer fartygens redan höga utsläpp av kväveoxider (NOx) att fortsätta öka. Det finns beräkningar som visar att inom cirka 10 år kommer NOx-utsläppen från internationell sjöfart runt Europa att bli större än de samlade utsläppen från EU:s 27 medlemsländer tillsammans. Så här måste snabbt till nya åtgärder, antingen nya NOx-utsläppskrav eller ekonomiska styrmedel, som till exempel utsläppsavgifter, eller båda delarna.
Vilka möjligheter finns att påskynda och utöka omställningen av sjöfarten?
Ekonomiska styrmedel som utsläppsavgifter kan skynda på utvecklingen av renare sjöfart. Norge införde för några år sedan en NOx-utsläppsavgift som, i kombination med en NOx-fond som drivs av näringen, varit mycket framgångsrik för att på ett kostnadseffektivt sätt minska sjöfartens utsläpp. Sänkta hastigheter är en smart metod, eftersom den samtidigt minskar både utsläpp och bränsleförbrukning och därmed också sparar pengar. Men för att sjöfarten ska bli långsiktigt hållbar räcker det inte att bara minska utsläppen av luftföroreningar som svavel och NOx – för att också få bort utsläppen av växthusgasen koldioxid måste en övergång ske från fossila bränslen, som olja, till förnybara energikällor.
Vilka är de största miljövinsterna med en omställning av sjöfarten?
Enligt en dansk studie orsakar sjöfartens utsläpp av luftföroreningar cirka 50 000 förtida dödsfall årligen i Europa. Så när utsläppen minskas får vi mycket stora hälsovinster, vilket också innebär stora samhällsekonomiska vinster. Det blir också påtagliga miljövinster genom minskad försurning, minskad övergödning och genom lägre halter av marknära ozon. Effektivare transporter och en övergång till förnybara energikällor bidrar till att begränsa den pågående globala uppvärmningen som leder till bland annat klimatförändringar och havsförsurning.
Vilka är de tre viktigaste miljöfrågorna för framtiden?
Det är en mycket knepig fråga, dels för att det finns så många viktiga miljöproblem och en del ännu inte är fullt kartlagda och dels för att de uppträder på så olika sätt, till exempel är vissa främst lokala medan andra är regionala eller globala. Jag vill nog lyfta fram den globala uppvärmningen, spridningen av kemikalier och hotet mot den biologiska mångfalden som de tre största globala miljöfrågorna.
Vad krävs för att lyckas med internationellt miljölobbyarbete?
Jag tror inte det finns några patentsvar på det – det beror ju bland annat på sakfrågan och på var den frågan behandlas, alltså vilka beslutande institutioner som är viktigast. Min erfarenhet är ju främst kopplad till luftföroreningar och till EU/Europa, och här behövs bra sakkunskap, bra kontaktnätverk, högt förtroende samt noggrann och tidig planering. Eftersom informations- och påverkansarbete för samhällsförändringar som leder till en bättre miljö vanligtvis sker i långsamma processer med många stegvisa förbättringar krävs också uthållighet och ett stort mått av envishet.
Läs mer om Airclim här: www.airclim.org
Läs mer försurningsnyheter här.