Rickleån är den av Västerbottens läns laxälvar som svarat sämst på det ökade skyddet för vildlaxen. Vildlaxbeståndet i Rickleån är ett av de svagaste i landet, trots fina biotoper för lek- och uppväxt i ån, både upp och nedströms de tre kraftverken i Robertsfors. Förmodligen samverkar flera orsaker för att begränsa laxbeståndet och det råder kunskapsbrist om exakt vilka dessa orsaker är.
Nedre delen av Rickleån rinner genom områden med sulfatjordar vilket periodvis kan påverka vattenkemin negativt.
Med anledning av vildlaxens akuta läge i Rickleån ställde Sportfiskarna några frågor till Johan Ahlström kalkningsansvarig på Länsstyrelsen i Västerbottens län.
Förekommer det pH-värden under 6,0 i Rickleån?
Den generella bilden är att vattenkemin i Rickleån förbättrats avsevärt sedan man började provta 1970. Under perioden 1970-1990 var det tämligen vanligt med pH-värden lägre än 6,0. Under de senaste 20 åren finns bara två värden lägre än 6,0 noterade. Det senaste är från april 2003. Förbättringen över tiden indikerar att försurningen orsak av surt nedfall har spelat en viktig roll för utvecklingen. Kalkningen av några källflöden kan också haft en viss betydelse för utvecklingen.
Kan vattenkemin vara en av orsakerna till att laxen inte ökar i Rickleån?
Syftet med provtagningen i Rickleån är inte att pricka de mest kritiska tillfällena och provtagningen görs därför i mitten på varje månad. Därmed kan man anta att pH tidvis är lägre än de värden som noterats. Hur mycket lägre är däremot omöjligt att bedöma. Lika omöjligt är det att bedöma om vattenkemin fortfarande utgör ett problem för lax. Bedömningen försvåras av att Rickleån är reglerad och att det också finns en del sura sulfatjordar i tillrinningsområdet. Regleringen innebär att det välbuffrade vattnet från Rickleåns källflöden tidvis innehålls i Stora Bygdeträsket. Därmed får den surare tillrinningen i den nedre delen större betydelse. I den nedre delen finns också områden med sura sulfatjordar. Dessa kan tidvis, efter torka, bidra med ansenliga syramängder.
Borde man inte ta mer vattenprover för att få bättre kunskap om vattenkemin i Rickleån?
Det borde göras ytterligare provtagning i Rickleån där även giftigt aluminium analyseras. Våren och högflöden efter torka, vanligen under sensommar, torde vara de mest kritiska tillfällena.
Om pH-målet 6,0 underskrids, bör man inte göra åtgärder för att skydda laxen i Rickleån?
Det är inte säkert att pH 6,0 fortfarande underskrids i Rickleån. Om det föreligger en påverkan till följd av lågt pH eller höga halter av giftigt aluminium skulle det dock hjälpa med kalkning. Tekniskt sett skulle det vara enkelt att kalka Rickleån med en doserare. Reglering och försurning är ingen ny företeelse. I exempelvis Gideälven blev dåvarande kraftbolaget tvunget att sätta upp en kalkdoserare för att kalka under den period på året när det välbuffrade vattnet hölls inne i vattenmagasinet Skinnmuddselet.
Läs mer nyheter om försurning och kalkning här.