Inom ramen för det stora skogsforskningsprogrammet Future Forest sker nu en kartläggning av hur olika regioner och markområden skiljer sig åt. Med nya regionala modeller kan man ge vägledning för ett mer hållbart skogsbruk. Ett okontrollerat uttag av skogsråvara som GROT kan annars bli en växande källa till återförsurning av mark och vatten.
Källa Future Forest: Anneli Ågren vid Future Forests är en av de vattenforskare som tittar på vad som potentiellt händer med surhetsgraden i bäckar efter grotuttag. Tillsammans med Stefan Löfgren vid SLU i Uppsala deltar hon i ett projekt som ska kartlägga hur känsliga vattendrag är för försurning i olika delar av landet. Målet för projektet, som finansieras av Energimyndigheten, är att ta fram ett verktyg som kan identifiera försurningskänsliga ytvatten och var askåterföring skulle kunna motverka försurning.
– Vi har haft tillgång till ett dataset med uppgifter om bäckvattenkemin i olika delar av landet. Det har vi nu kompletterat med mätningar i 200 nya bäckar i Dalarna och i Västsverige, säger hon. Hela materialet ger en bild av bäckarnas pH och deras känslighet för ytterligare försurning i olika regioner.
Forskarna har bland annat sett att vattendrag som är sura, med ett pH under 4,6, är relativt okänsliga för ytterligare försurning. Det gäller också vatten med pH över 6,6. Båda dessa typer av vattendrag har en god buffringsförmåga.
Däremot är vattendrag i mellanregistret, med ett pH kring 5,6, känsliga. I Mellansverige återfinns sådana känsliga bäckar i områden som avvattnar beskogad moränmark. I norra Sverige har avrinningen från skogsbeklädda våtmarker visat sig vara särskilt pH-känsliga. Det är samtidigt områden där körskador bör undvikas. Om grotuttag leder till försurning även av ytvatten är det på dessa marktyper ett grotuttag kan ge effekter på vattnets pH. Även effekterna av askåterföringen kan få störst genomslagskraft i dessa vatten.
Många vattendrag längs västkusten och genom myrmarker är kraftigt sura och ligger i ett stabilt pH-intervall där ytterligare försurande ämnen inte påverkar surhetsgraden så mycket. Om målet är att höja pH är det där mer effektivt att kalka vattnen än att undvika grotuttag.
– Med våra studier som grund ska vi nu utveckla regionala modeller för försurningskänsligheten, säger Anneli Ågren. Modellerna ska översättas till verktyg som kan användas i planeringen av skogsbruksåtgärder med hänsyn till försurningen av vatten.
Det är många faktorer som behöver vägas samman. Utöver vattenkemin spelar jordarten, bergrunden, klimatet och det atmosfäriska nedfallet roll. Inom ett par år hoppas Anneli Ågren och hennes kollegor att modellerna och verktygen kan finnas på plats.
Läs mer:
Future Forest nyhetssida
Rapport om försurningskänsliga bäckar, Fakta Skog nr 8, 2010