HaV bidrar med 174 000 kronor till en genetisk studie av laxen i Mörrumsån.
En studie från 2011 visar att det genetiskt unika beståndet av Mörrumslax innehåller onormalt många hybrider av lax och öring, så kallade laxingar.
Havs- och vattenmyndigheten ger nu 174 000 kronor till Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, för att gå på djupet med hur laxbeståndet utvecklats. Projektet kallas ”Temporär genetisk analys av lax från Mörrumsån” och drivs av institutionen för akvatiska resurser på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Målet är att få reda på vad som krävs för att skydda det unika laxbeståndet.
Senaste åren har det kommit in oroande rapporter om den unika Mörrumslaxen (Salmo salar). Trenden går mot färre unga laxar samt vikande fångster i ån.Hösten 2011 togs vävnadsprover hos 28 lekmogna laxar för genetisk analys. Resultatet var både oväntat och oroväckande. Av de totalt 13 hanar som undersöktes var fem hybrider av lax och öring, så kallade laxingar. Däremot var samtliga 15 honor som undersöktes riktiga laxar. Analyserna visade också att en hög andel av de 23 laxarna inte hade sina rötter i ån utan härstammade från andra vattendrag.
När de fem hybridhanarna senare under våren korsades med riktiga laxhonor visade det sig att avkomman, rom och yngel, var starkt påverkad. Dödligheten i avkomman uppgick till närmare 100 procent. Även tidigare studier pekar på att laxing-hanar förefaller vara sterila.
Resultatet tyder på att andelen vuxna laxingar och genetiskt främmande laxar i Mörrumsån är betydligt högre än vad man hittills trott. Två av de DNA-analyserade laxhonorna var fettfeneklippta, vilket innebär att de måste vara födda i en odling i annan älv. Odling och utsättning av lax i Mörrumsån har inte skett sedan mitten av 1990-talet.
Den fördjupade undersökningen av laxbeståndet ska utgöra underlag för beslut om åtgärder för att skydda det unika laxbeståndet i Mörrumsån. Projektet startar i höst och avslutas våren 2013.
– Sportfiskarna är mycket positiva till att Mörrumslaxens genetik kartläggs, liknande undersökningar borde även genomföras i exempelvis Kågeälven, Moälven och Sävarån. Det vore värdefullt att få laxbestånden i de svagare vildlaxälvarna undersökta, särskilt de i närheten av älvar med stor utsättning av odlad lax för att se vilket laxbestånd det är som återetablerat sig, kommenterar Glenn Douglas, Sportfiskarna Region Norr, projektansvarig för ”Låt vildlaxen vandra hem”.
Läs HaV:s pressrelease här: