Sollefterå kommun som tidigare på ett aktivt och framsynt sätt arbetat med fiskevård backar nu om att bygga fiskvägar i Ångermanälven.
Sollefteå kommun deltog i framtagandet av rapporten ”Nedre Ångermanälven och Faxälven – förslag till miljöförbättrande åtgärder”, där förutsättningarna för att skapa fria fiskvägar i älven utreddes. Rapporten var en fortsättning på pilotprojektet ”Åtgärdsplanering i reglerade vattendrag”, som startade i övre Ångermanälven med aktörer som Vattenmyndigheten, Fiskeriverket och länsstyrelsen i Jämtlands och Västerbottens län.
I rapporten kommer man fram till att det är fullt möjligt att bygga fiskvägar förbi kraftverken i Ångermanälven. Trots fragmenteringen av vattendraget hyser älven fortfarande bland annat en liten vildlaxstam som skulle kunna växa sig större om den fick tillgång till tidigare lek- och uppväxtområden.
Kommunen prisades av sportfiskare och naturvänner för att man faktiskt agerade för att på sikt kunna åtgärda vandringshinder i en hårt utbyggd älv. Sportfiskarna lyfte nyligen fram Sollefteå kommun i rapporten ”Lokalt vatten- och fiskevårdsarbete – En studie av kommunernas vatten- och fiskevårdsarbete” som ett positivt exempel på en kommun som från att inte ha prioriterat vatten- och fiskevårdsfrågor, numera lyft upp dessa frågor på
agendan.
Nu ser det dock mörkare ut igen för fisken och livet i Ångermanälven – efter att kommunstyrelsens ordförande Elisabet Lassen haft möte med Eon som äger flera kraftverk i älven tillsammans med kommunen. Lassen har sedan lyft fram Eons argumentation om att det är direkt olämpligt att starta med åtgärder vid Sollefteå kraftverk (det första vandringshindret) som en isolerad fråga. Men vad hindrar då Lassen och Eon att se Ångermanälven ur ett avrinningsområdesperspektiv, i enlighet med rapportförfattarna (som för övrigt är några av Sveriges mest framstående experter inom fiskevård) och EU:s vattendirektiv?
Kommunens allianspartier har tydligt uttalat att de vill driva frågan om fria fiskvägar i Ångermanälven. Sportfiskarna tycker att det nu är dags att de styrande i kommunen börjar tänka på sina medborgare och vilka möjligheter som skulle kunna öppna sig om man fick upp lax, havsöring och annat biologiskt liv i älven.
Turismen är utan tvekan en av Ångermanlands verkliga framtidsnäringar, och kommunen borde ta vara på varje tillfälle som ges för att gynna turistnäringen. Varför inte ta efter Falkenbergs kommunalråd, Marie-Louise Wernersson som sa efter beslut om utrivning av Hertings kraftverksdamm:
”Vi har fått låna Ätrans vatten för kraftproduktion under många år, och nu är det dags att ge tillbaka det vi har lånat till naturen”.