Naturvårdsverket konstaterar i sin nyligen publicerade rapport ” Steg på vägen Fördjupad utvärdering av miljömålen 2012” att vi inte når miljökvalitetsmålet ”Bara naturlig försurning”. Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.
Så här sammanfattas måluppfyllelsen av Bara naturlig försurning:
Trots de stora minskningar av försurande utsläpp från landbaserade källor som gjorts i Europa, har inte utsläppen minskat i den omfattning som krävs. Utsläppen av kväveoxider från den internationella sjöfarten beräknas fortsätta att öka. Skogsbrukets försurningspåverkan beräknas också öka. Naturens återhämtningstid efter över ett halvt decennium av kraftig försurningspåverkan är också lång, vilket gör att miljötillståndet inte kan förväntas nås till 2020.
Vid en sammanvägning av all tillgänglig information (miljösituationen i dag, framtida utsläpp och nedfall, skogsbruket, överskridande av kritisk belastning, planerade styrmedel, effektivitet hos de viktigaste styrmedlen och osäkerheter) blir slutsatsen att miljökvalitetsmålet inte kommer att nås.
13 län når inte de regionala målen
Vid de regionala bedömningarna av miljökvalitetsmålens uppfyllelse bedömdes Bara naturlig försurning inte vara möjligt att uppnå i 13 av de 21 länen. Det speglar väl försurningens regionala bild. I en del län ser försurningen ut att minska och tendenser till en återhämtning kan skönjas.
Minska utsläpp och anpassa skogsbruket
De viktigaste åtgärderna för att på sikt åtgärda försurningen är enligt rapporten att minska utsläppen av kväveoxid, svaveloxid och ammoniak och att bättre anpassa det svenska skogsbruket. Utsläppen från landbaserade källor i EU och från internationell sjöfart kan fortfarande minskas avsevärt. Vi klarar inte heller själva EU:s och luftvårdskonventionens krav när det gäller utsläpp av kväveoxider till 2010. Sedan 2009 har det svenska utsläppet av kväveoxid ökat med 5 procent. Mer trafik är en av orsakerna till ökande kväveoxidutsläpp. Enligt rapporten pekar även allt på att en betydande ökning av skogsbrukets försurande påverkan har skett under senare år. Uttagen av skogsbränsle kommer att öka än mer under det närmaste decenniet. Uppfyllelsen av miljökvalitetsmålet är beroende av att försurningsmotverkande åtgärder vidtas inom skogsbruket. För skogsbrukets del handlar det därför om att bland annat öka askåterföringen vid uttag av biobränsle som grot samt att utveckla metoder för att anpassa skogsbruket efter växtplatsen försurningskänslighet. På vissa marker bör man exempelvis helt undvika grotuttag.
Kalkning ingen åtgärd enligt Naturvårdsverket
Kalkning som är en mycket effektivt metod för att åtgärda försurning av vattendrag anses av Naturvårdsverket inte vara en åtgärd för att uppfylla miljökvalitetsmålet utan ses endast som en uppehållande åtgärd för att skydda den biologiska mångfalden. Ur ett sportfiskeperspektiv kan man tycka att det är mycket olyckligt med detta synsätt då kalkningen under överskådlig framtid är en förutsättning för många fiskbestånds fortlevnad. Då återhämtningen från försurningen går mycket långsamt är det oerhört viktigt att ansvariga politiker förstår att tillräckligt mycket medel måste avsättas för kalkning under överskådlig framtid. Vill man exempelvis bevara laxbestånden i södra Sverige är fortsatt kalkning en nödvändighet.
Det är därför dags att byta perspektiv på hur kalknings- och försurningsfrågorna ska styras i framtiden. Att vattenvårdsfrågorna och i synnerhet kalkningen alltid har varit lågt prioriterade i det nationella miljömålsarbetet är ett faktum som understryks av miljömålsutvärderingen. Om man istället utgår från vattendirektivet, som till skillnad mot miljökvalitetsmålen är juridiskt bindande, med dess icke försämringskrav samt kravet på att upprätthålla god ekologisk status får kalkningen en direkt avgörande betydelse för att uppfylla direktivets krav. Vattendirektivet är dessutom ett EU-gemensamt regelverk som man kan stödja sig på för de nödvändiga insatser som krävs för att minska utsläppen av försurande ämnen utanför landets gränser.
Fler försurningsklassade sjöar och långsam återhämtning
Sedan den förra fördjupade utvärderingen har stora förbättringar gjorts i underlaget av bedömning av kalkade sjöar. Genom bland annat olika förbättringar av metodik, utökad provtagning, utökat antal provtagning av sjöar för MAGIC-biblioteket med mera har andelen sjöar som klassas som försurade nu ökat jämfört med den förra fördjupade utvärderingen. Då beräknades fem procent av sjöarna och vattendragens rinnsträckor vara försurade år 2005. Beräknat på den så kallade omdrevsinventeringen av sjöar under åren 2007–2009 klassas nu 10 procent av sjöarna (större än 1 hektar) som försurade. Försurningstrenden är ändå positiv: år 1990 var andelen försurade sjöar 17 procent, år 2000 var andelen 12 procent och i nu är den 10 procent. En nyligen framtagen nationell prognos visar dock att andelen försurade sjöar år 2020 beräknas minska till 9 procent, endast marginellt lägre jämfört med i dag.
Forskning ska ge bättre underlag
Forskningsprojektet CLEO kommer att till nästa fördjupade utvärdering av miljökvalitetsmålet bland annat kunna bidra med underlag för att bättre bedöma klimatförändringens påverkan. Forskningsprojektet QUARTS kan komma att förbättra kunskaperna om markens vittringskapacitet och även belysa vittringen i relation till skogsbruk och klimatförändringar.
Endast två av 16 miljömål nås!
Överlag är rapporten ”Steg på vägen Fördjupad utvärdering av miljömålen 2012”, en dyster läsning där det konstateras att 14 av de 16 miljökvalitetsmål som riksdagen beslutat om inte kommer att nås till målåret 2020. Endast miljökvalitetsmålet Skyddande ozonskikt nås och miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö är nära att nås. Trots alla positiva steg på vägen som nämns i rapporten kan detta rimligen inte vara annat än ett mycket stort fiasko. Förhoppningsvis blir rapporten en väckarklocka för ansvariga politiker om att betydligt mer resurser och fungerande styrmedel krävs för att nå miljökvalitetsmålen.
Naturvårdsverket föreslår tre fokusområden
Enligt Naturvårdsverket har vissa framsteg har gjorts för att på sikt uppnå ett mera hållbart samhälle och nå fler miljökvalitetsmål. Det som krävs för att genomföra förändringen fullt ut kan enligt rapporten delas in i tre fokusområden:
1. Säkerställ att redan fattade beslut genomförs
2. Utveckla strategier för en hållbar konsumtion
3. Kommunicera och informera mer om möjligheterna med miljöarbete
Läs mer om utvärdering av miljömålen här.