Uttag av grot utan askåterföring är nu en av få kvarvarande stora källor till fortsatt försurning. Den slutsatsen presenterades på Gårdsjökonferensen i Stenungsund 26 april tillsammans med många andra rön om nya miljöhot och om förändringar i synen på dessa.
Miljökonferensen arrangerades av Gårdsjöstiftelsen i samarbete med IVL, Stenungsunds kommun, Länsstyrelsen i Västra Götalands län samt Hensbackastiftelsen. Temat var ”Miljömål och luftföroreninger i ett förändrat klimat”. Mycket av konferensen kom att fokusera på de miljöhot som idag påverkar skog och vatten.
Skogsnäringen i behov av förändring
Dagens storskaliga skogsbruk bedrivs med metoder som minskar biologisk mångfald, ökar försurningen och orsakar läckage av växthusgaser och giftigt metylkvicksilver som ansamlas i fisk. Det är en besk sammanfattning av flera av dagens presentationer som berörde skogsbrukets sidoeffekter. Även skogsnäringens företrädare tog själva upp många dåliga sidor av skogsbruket, exempelvis bristen på askåterföring efter uttag av så kallad grot, biobränsle av grenar och toppar, samt att stubbskörd innebär stora risker för kvicksilverläckage och även kan orsaka avgång av växthusgaser.
Askåterföring förutsättning för grotuttag
Cecilia Akselsson, Lunds Universitet visade en sammanställning av olika avvägningar för hur man kan öka uttaget av biobränsle med minsta möjliga miljöpåverkan. Uttaget av grot från granskog är bäst ur miljösynpunkt, eller snarare minst problematiskt. På många marker förutsätter ett miljövänligt uttag av grot en askåterföring för att återföra näringsämnen till marken och undvika en försurande effekt. Askåterföring sker idag i mycket liten utsträckning i förhållande till uttagens yta. Hur askåterföringen ska öka torde vara en av skogsnäringens viktigaste frågor. Skogsstyrelsen saknar idag styrmedel för att åstadkomma storskalig askåterföring. Hur finansieringen av askåterföringen ska ske är även långt ifrån löst. Uttaget av grot pekades av flera föredragshållare ut som varande en av de största orsakerna till fortsatt försurningspåverkan, bland annat av Per Olsson HaV, Filip Moldan, IVL och Anders Karlsson Sportfiskarna.
Minskade anslag problem för framtida kalkning
Per Olsson från Havs och Vattenmyndigheten presenterade förutsättningarna för framtidens kalkningsverkssamhet. Kalkningen är ett långsiktigt åttagande som måste upprätthållas då cirka 12 000 svenska sjöar är försurade enligt HaV. Den naturliga återhämtningen efter försurningen bromsas även upp. Kalkningen ska effektiviseras och minskas och ett omdrev av målsjöar och vattendrag ska ge en bättre bild av försurningssituationen. Då blir det även möjligt att avsluta alla kalkningsprojekt som kan bedömas vara färdiga. Det viktigaste budskapet från HaV var dock att det kommer att bli omöjligt att fullt ut finansiera kalkning och annan vattenvårdsverksamhet om den nu aviserade anslagsprognosen i budgetpropositionen med ett minskat anslag till HaV på cirka 200 miljoner blir verklighet. Anslaget till HaV kan inte sänkas så drastiskt om man vill upprätthålla många av de verksamheter som nu bedrivs. Sportfiskarna konstaterar att det nu är upp till regeringen att visa att de menar allvar med satsningen på havs- och vattenmiljön. Anslaget till HaV måste helt enkelt bibehållas.
Christer Ågren om svavel i bränsle Foto: Bengt Olsson
Viktigt med fortsatt utsläppsminskning
Flera föredragshållare tog upp att utsläppen av både svavel och kväve går att minska ytterligare. Framförallt sjöfartens utsläpp av svavel måste kraftigt minskas genom internationella överenskommelser om nya regler för fartygsbränsle. Det är fullt möjligt och skulle förutom att minska försurningen även minska antalet förtida dödsfall. Christer Ågren från AirClime som har mycket lång erfarenhet av internationellt miljöarbete belyste hur lång tid det tar att målmedvetet arbeta fram avtal om utsläppsminskningar. Christer berättade även att fokus på luftföroreningar har flyttats från att de orsakar skador på fauna och flora till att de skadar människors hälsa. Filip Moldan, IVL, föreläste om CLEO, ett 6-årigt forskningsprogram finansierat av Naturvårdsverket som ska ge förbättrade kunskaper för att uppnå flera miljömål, bland annat Bara naturlig Försurning och Giftfri Miljö. Filip nämnde bland annat att klimatförändring och markanvändning kommer att ha stor påverkan på buffringsförmåga och alkalinitet och att det är svårt men nödvändigt att försöka skapa modeller av utvecklingen. De modeller som används måste dock kompletteras med biologiska data.
Ur ett sportfiskeperspektiv
För sportfiskaren med ett särskilt fokus på livet under ytan gav Gårdsjökonferensen i Stenungsund flera viktiga insikter: anslaget till HaV måste bibehållas för att inte äventyra kalkningsverksamheten och andra vattenvårdsinsatser. Utsläppen från framförallt sjöfarten måste minska. Det är även dags att mer kritiskt granska skogsbruket och ställa krav på askåterföring efter grotuttag och mer hänsynsfulla avverkningsmetoder och virkestransporter som minimerar risken för kvicksilverläckage. Något som Sportfiskarnas fiskevårdsansvarige Anders Karlsson även framförde i den avslutande paneldebatten. Det är dags att uppvakta ansvariga myndigheter och politiker om problemen. Skogsbruket kan vara en av huvudorsakerna till att vi har hälsofarlig fisk med för höga halter av kvicksilver i många insjövatten. Detta måste undersökas grundligt men framförallt åtgärdas.