Klarar landets länsstyrelser av att upprätthålla och genomföra kalkningsverksamheten på en tillräcklig nivå med fortsatt sänkta anslag? Vi ställde frågan till Jan Inge Månsson, Fiske- och vattenvårdsenheten på Länsstyrelsen i Skåne.
Hur påverkar det minskade anslaget er kalkningsverksamhet?
– Det blir svårt att få verksamheten att gå ihop då det exempelvis inte går att dra ner på fasta kostnader. I år fick vi en 10 % neddragning vilket vi kommer att klara förutsatt att nederbörden inte blir väldigt kraftig då exempelvis våra flödesstyrda kalkdoserare kan komma att generera större kostnader.
Hur har ni effektiviserat er kalkningsveksamhet?
– Vi har gått över från kalkmjöl till grövre kalkprodukter som Optimix för våtmarkskalkning och påbörjat en övergång till denna produkt även för ett antal sjöar vilket ger en effektivare kalkning på sikt. Men denna effektivisering blir dyrare till att börja med då det bland annat krävs dubbel giva av denna produkt första året vid sjökalkning.
Når ni era kalkningsmål?
– Vår provtagning visar att Skåne nådde målet väldigt bra 2011. Om ingen orimlig nederbörd inträffar i år så kommer vi även att klara miljömålet 2012. Får vi mer nederbörd än normalt innebär det dock att pengarna inte räcker så att vi måste äska mer. 2013 ser vi även som mer problematiskt, får vi inte tillräckliga medel kan vi tvingas avsluta sjökalkningar i förtid. Vi har haft ett par år med kraftiga nedskärningar som gör att vi inte kan dra ner mera utan att avsluta enskilda objekt.
Var kalkar ni i länet?
– Vi kalkar framförallt i norra Skåne i vattensystemen Helge å, Skräbeå och Rönneå.
Finns det behov av nykalkning i Skåne?
– Ja, det finns mindre bäckar och sjöar som försurningsskadade som vi inte kalkat. En del är dock referensvatten och vi har inte lagt arbetstid på att göra ansökningar för övriga vatten då de signaler vi fått har varit att det inte går att få pengar till nykalkning.
Vad behöver ni för att nå ett gott resultat med kalkningsverksamheten?
– Kontinuitet är oerhört viktigt. Vi vill absolut undvika att sluta kalka i förtid så att vårt arbete ödeläggs genom att sjöar återförsuras. Det är svårt att få till kalkningen då man inte vet förutsättningarna: kommer det att finnas medel, får vi onormalt mycket nederbörd? Höga vattenflöden som vi exempelvis hade 2007 kan ge låga pH-värden även i sjöar.
Hur kommer ni att lösa ett ökat plötsligt ökat kalkningsbehov?
– Det är viktigt att huvudmännen som står för 15 % av kostnaden för kalkningen signalerar om kalkningsbehoven ökar så att vi då kan tilläggsansöka. Jag vet att alla huvudmän kommer att vara helt inriktade på att upprätthålla pH-målen så att vi undviker biologiska skador och därmed spolierar vårt tidigare arbete.