Nyligen släpptes en rapport på en omfattande genetisk kartläggning av Vänerns lax- och öringstammar.
Rapporten heter ”
Populationsgenetisk kartläggning av Vänerlax” och är gjord av forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Karlstads universitet och Länsstyrelsen i Västra Götaland. Ett kort referat följer här:
Trots att vild reproduktion av lax och öring förekommer i både Klarälven och Gullspångsälven visar kartläggningen att bestånden är mycket svaga och i stort behov av skydd. Orsaken är den omfattande vattenkraftsutbyggnad som skett i Vänerns tillflöden. Reproduktionsmöjligheterna har därmed kraftigt försämrats och en majoritet av de ursprungliga stammarna är idag utrotade. Som kompensation utplanteras istället odlad fisk.
För de vilda bestånden anses läget vara mycket bekymmersamt då man konstaterar en genetisk förändring sedan 1960-talet. De försvagade vilda bestånden, samt odlingsverksamhet med få avelsfiskar och korsningar mellan stammarna, misstänks vara anledningen till att andelen ursprungliga gener idag har minskat. Exempelvis anger rapporten att andelen ”ursprungliga gener” hos dagens Gullspångslax skattats till endast ca 70%, vilket motsvarar ett tillskott av omkring 6-9% ”Klarälvsgener” per generation sedan 1960-talet.
Problemet anses enligt forskarna vara mycket bekymmersamt, men de klargör också att det trots allt finns tydliga stamskillnader kvar och att de olika stammarna fortfarande anses genetiskt unika och skyddsvärda.
Hela rapporten hittar du om du klickar här.
Bakgrund och annat aktuellt
Sportfisket efter lax och öring i Vänern och Klarälven baseras idag främst på utsättningar där Fortum Generation AB enligt vattendomar står för merparten. Det fångas även vild fisk varav merparten härstammar från Klarälvens övre delar. De delarna inklusive biflöden har biotopvårdats under 2000-talet och andelen lek- och uppväxtområden har ökat.
Reglerna för fiske efter lax och öring i Vänern är att all fisk under 60 cm samt all fisk med fettfena ska återutsättas. Fisk med fettfena betraktas som vild fisk och är viktig för beståndens fortlevnad. För att sportfiskare och andra ska kunna skilja på odlad och vild fisk ska fettfenan klippas på all odlad fisk innan den sätts ut.
På senare tid har det kommit kritik i media från trollingfiskare och andra initierade i ämnet Vänerlax och öring. Kritiken rör bland annat bristande förvaltning och påstådd dålig kvalitet på den fisk som sätts ut och riktar sig främst mot tillsynsmyndigheten, som är Länsstyrelsen i Värmland. Upprinnelsen är kortfattat att trollingfiskare upplevt att fisket efter lax och öring blivit mycket sämre och att andelen fisk med klippt fettfena har minskat.
Den kritik som framkommit är bland annat följande:
- Utsättningar av lax- och öringungar i Vänern har minskat under 2000-talet jämfört med utsättningar under 90-talet.
- Den odlade fisken som sätts ut påstås ha dålig kvalitet vilket påverkar överlevnaden negativt.
- Val av tidpunkt och plats för utsättning av smolt i Klarälven och Vänern påstås påverka överlevnaden negativt.
- Odlad fisk påstås ha satts ut utan att fettfenan klippts.
Sportfiskarna bevakar Vänerfrågorna och avser att aktivt verka för ökad kunskap, en fungerande förvaltning och en positiv utveckling av Vänerns lax- och öringbestånd.