Havsöring fångas in, märks med Pit-tags för att senare återfångas. Resultaten ska förhoppningsvis ge oss svar på ålgräsängarnas betydelse för arten. Foto: Nicka Hellenberg.
Interaktionen mellan havsöring och ålgräs i Hakefjorden ska läggas under lupp. För att forskarna ska kunna samla viktig fakta så används fasta redskap som ryssjor och fällor. Låt dessa vara i fred.
Vi vet att ålgräsängarna utgör viktiga habitat för en rad marina arter som exempelvis torsk och rödspätta. Nu ska sökarljuset riktas mot havsöringen, för att se om artens samspel med ålgräsängarna har samma betydelse. Metoden som forskare från Göteborgs Universitet, SLU och gänget på 8+Fjordar bygger på att öring fångas in, märks med pit-tags för att senare i höst återfångas. För att kunna genomföra projektet används ryssjor och fällor. Johan Höjesjö från Göteborgs Universitet förtydligar:
– Vi använder fångst och återfångst som metod för att se om individerna stannar kvar i samma område och mäter deras tillväxt och kondition. Vår hypotes är att många öringsmolt stannar i ålgräsängarna eftersom de ger bra skydd och god födotillgång under den första tiden i havet, säger Johan Höjesjö.
Redskapen kommer självklart märkas upp tydligt, men forskarna vill ändå nå ut till sportfiskare och båtfolk med en viktig uppmaning: låt ryssjor och fällor vara i fred. De spelar en viktig roll i forskning som bidrar till att bevara och stärka våra havsöringbestånd.
Försöken utförs i fyra grunda vikar på västkusten. Vid Lökebergskile (1) och Källsbykile (2) finns lite eller inget ålgräs alls. Vid Kåkenäs (3) och Gunnebykile (4) finns välmående ålgräsängar.
Omfattande restaurering av Hakefjorden
Inom det gigantiska naturvårdsprojektet Improve Aquatic LIFE, som även Sportfiskarna samverkar i planeras stora restaureringsåtgärder i Hakefjorden. Åtgärderna innebär att reparera förstörda ålgräsängar genom plantering av ålgräsplantor. Genom att titta på sambandet mellan havsöring och ålgräs kan viktiga slutsatser tas när det kommer till just restaureringen av Hakefjordens ålgräsängar.
– Hittills har vi lagt mycket resurser på att restaurera livsmiljöer i sötvatten, men vi har inte jobbat lika mycket med restaurering i marin miljö. För havsöring betyder det att vi på många platser har goda förutsättningar för lek, men att vi sedan saknar kunskap om hur de klarar sig när de lämnar vattendraget. Vi hoppas att forskningen leder till en ökad förståelse för öringens ekologi och en bättre förvaltning av havsöringsbeståndet, avslutar Johan Höjesjö.
Läs mer om projektet på gu.se.
Läs mer om Improve Aquatic LIFE.