Bild: Sportfiskarna / Det finns ett stort behov av att utveckla fiskförvaltning och fisketillsyn längs kusten och i de stora sjöarna.
Landets länsstyrelser tycker att fisketillsynen längs kusten och i de stora sjöarna är otillräcklig. Man tycker också att informationen till de som fiskar behöver bli bättre och att förvaltningen av säl och skarv behöver utvecklas.
I höstas genomförde Sportfiskarna en enkätundersökning om hur länen använder det statliga fiskevårdsanslaget för arbete med fisketillsyn, fiskförvaltning och fiskevård. Nu har en rapport publicerats baserat på svaren om fisketillsyn och fiskförvaltning. Anslaget används till stor del för arbete riktad mot för sportfisket viktiga arter och vattenområden längs kusten och i de stora sjöarna.
- På många frågor svarar de flesta länsstyrelser på liknande sätt. Det finns stort behov att utveckla fiskförvaltning och fisketillsyn längs kusten och i de stora sjöarna, säger rapportförfattaren Benny Lindgren.
Syftet med enkäten är att belysa hur medlen används och därmed ge ett underlag för diskussioner om prioriteringar och utveckling av fiskevård och fiskförvaltning i Sverige.
I rapporten framgår bland annat att:
• Flera kustlän saknar samrådsgrupper för frågor kring fiske och fiskförvaltning.
• Fisketillsynen längs kusten och i de stora sjöarna är otillräcklig. Det saknas resurser för att hantera fisketillsyn och fiskförvaltning.
• Informationen om fiskeregler har brister och behöver utvecklas.
• Datainsamling av fritidsfiskets fångster som är uthållig över tid är nödvändig för att utveckla förvaltningen av de arter som är av stor betydelse för sportfisket, till exempel gädda, abborre och havsöring.
• Förvaltningen av säl och skarv har brister. I många län saknas relevanta planer och/eller genomförarorganisationer.
Det är Havs- och vattenmyndigheten som fördelar statsbidraget till länen. Fiskevårdsanslaget infördes efter den statliga utredningen om fiskevårdens finansiering 2005. I stället för allmän fiskevårdsavgift infördes ett fiskevårdsanslag på 28 miljoner kronor årligen. Idag har anslaget sjunkit till 23 miljoner. I praktiken har inflationen urholkat anslaget ytterligare: 28 miljoner år 2005 motsvarade 41,3 miljoner kronor 2024. Fiskevårdsanslaget har alltså sjunkit med närmare 45 procent.
- Redan 2005 ansågs anslaget vara otillräckligt. Det är uppenbart att det behövs förstärkning av fiskförvaltning och tillsyn. Förutom anslagsförstärkningar är det också viktigt att se hur medlen kan användas mer resurseffektivt. Exempelvis genom att i högre grad nyttja frivilliga resurser. Här kan viltförvaltningen utgöra en god förebild, menar Benny Lindgren.
Läs mer i rapporten: Fiskförvaltning och fisketillsyn