Foto: Bengt Olsson / Flera av HaV:s nya uppdrag kan på sikt resultera i en bättre havsmiljö med mer fisk.
I slutet av december kom regleringsbrevet för Havs- och vattenmyndighetens arbete under 2025. Sportfiskarna har gått igenom de olika målen och uppdragen.
Regeringen styr Sveriges flera hundra myndigheter genom specifika instruktioner för respektive myndighet. Det fattas också beslut om årliga så kallade regleringsbrev. I regleringsbreven beslutas hur mycket pengar myndigheterna ska tilldelas för aktuellt budgetår och vad pengarna ska användas till i form av mål, uppdrag och krav på återrapportering. Sportfiskarna har tittat närmre på regleringsbrevet för Havs- och vattenmyndigheten (HaV), som för 2025 innehåller flertalet mycket intressanta uppdrag och mål.
–Många av uppdragen i regleringsbrevet kan få stor betydelse för våra gemensamma fiskbestånd. Även om det är i elfte timmen för många av insatserna och vi dessutom anser att kunskapen i flera fall redan borde vara väl sammanställd, så är många av åtgärderna i årets regleringsbrev precis i linje med det Sportfiskarna i åratal har påtalat beslutsfattare i remissyttranden, samråd och informationsinsatser. Men det är viktigt att komma ihåg att resultatet av uppdrag och utredningar även kräver en aktiv politik och rejäla satsningar för att bli implementerat i den faktiska förvaltningen, kommenterar Sportfiskarnas generalsekreterare Sten Frohm.
Uppdrag att flytta ut trålgränsen för storskaligt pelagiskt trålfiske i svenska territorialhavet i Östersjön
Havs- och vattenmyndigheten ska ta fram underlag för internationella samråd för att flytta ut trålgränsen för pelagiskt fiske för fiskefartyg över 24 meter i längd som fiskar med aktiva redskap till 12 nautiska mil utanför baslinjen i svenska territorialhavet i Östersjön från Skanör till Haparanda, inklusive Öland och Gotland. I uppdraget ingår att beskriva vilka åtgärder som regeringen behöver vidta inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken. I uppdraget ingår även att beskriva konsekvenserna av förslag till åtgärder för fiskbestånden, för svensk fiskerinäring inklusive småskaligt fiske med passiva redskap och för livsmedelsproduktionen. Uppdraget omfattar även att identifiera områden utanför 12 nautiska mil där visst fiske kan behöva begränsas för att skydda lekansamlingar av sill och kustfiskbestånd.
Uppdrag att ta bort eller drastiskt minska inflyttningsområden innanför trålgränsen
Havs- och vattenmyndigheten ska ta bort eller drastiskt minska de så kallade inflyttningsområdena i syfte att skydda lekansamlingar av fisk, med möjlighet till begränsade undantag, till exempel för regionalt kustfiske efter räka, havskräfta eller siklöja.
Behovet av beståndsreglerande jakt på säl
Ett mål med återrapporteringskrav där HaV ska redovisa myndighetens arbete med att påverka internationella rekommendationer så att dessa anpassas till behovet av beståndsreglerande jakt på säl. Av redovisningen ska det framgå hur myndighetens havsförvaltning, i samarbetet med Naturvårdsverket, inkluderat förvaltningen av predatorerna säl och skarv så att de ingår i en ekosystembaserad havsförvaltning.
Förvaltningsplanerna för gråsäl, knubbsäl och vikaresäl
Havs- och vattenmyndigheten ska göra en översyn i syfte att revidera förvaltningsplaner för gråsäl, knubbsäl och vikaresäl för att komplettera med effektiva åtgärder utifrån den ändrade politiken för havsmiljön och förvaltningen av dessa predatorer.
Kunskapsunderlag om vattenkraftens påverkan på ekosystem och arter
Havs- och vattenmyndigheten ska utifrån befintligt kunskapsunderlag göra en sammanställning av kunskapen om vattenkraftens påverkan på ekosystem och hotade arter, bland annat ål, och om möjliga lösningar för fiskpassager.
Utveckling av försiktighetsansatsens tillämpning
Havs- och vattenmyndigheten ska rapportera hur myndigheten bidragit till att förstärka och utveckla försiktighetsansatsens tillämpning i förvaltningen av marina resurser.
Sammanställa status för skyddet av marina områden och uppdatera Handlingsplan för marint områdesskydd
Havs- och vattenmyndigheten ska sammanställa och på ett överskådligt sätt redovisa tillgänglig information om status för skyddet av limniska och marina områden i Sverige. För kust- och marina områden ska en bedömning göras av om skyddet är utformat så att det bildar ett representativt, ekologiskt sammanhängande och funktionellt nätverk som bidrar till att säkerställa och bevara den biologiska mångfalden i svenska hav.
Samförvaltningsformer för ett mer intressentdrivet åtgärdsarbete för kustekosystemens återhämtning
Havs- och vattenmyndigheten ska efter att ha inhämtat Sveriges lantbruksuniversitets, länsstyrelsernas och relevanta intressentorganisationers synpunkter, lämna förslag på förvaltningsformer längs hela Sveriges kust som kan effektivisera åtgärdsarbetet för att möta kustekosystemens och kustfiskarternas utmaningar som övergödning, predation, mellanartskonkurrens eller förlusten av strukturerande habitat vilket tillsammans med nuvarande fiskeriförvaltning skulle kunna ge signifikanta förändringar i beståndsstatus för flera arter som torsk, gädda och blåmussla.
Utvärdering av den gemensamma fiskeripolitiken
Havs- och vattenmyndigheten ska i ett uppdrag, med anledning av den av Europeiska kommissionen initierade utvärderingen av EU:s gemensamma fiskeripolitik, analysera ändamålsenligheten och relevansen i det nuvarande regelverket för att främja ett hållbart fiske. HaV har även som stående mål att redovisa resultaten av de insatser som har gjorts för att genomföra regelverket för den gemensamma fiskeripolitiken och av den nationella implementeringen.
Läs hela Havs- och vattenmyndighetens regleringsbrev här.